Fredag, skolexkluderad, ekorrhjul och en massa annat.

Idag är det fredag. Fredagar är något speciellt. Det ger en speciell känsla, en lätthet i kroppen. När jag arbetade brukade vårt arbetsgäng mysa till det extra på fredagar. Vi kunde tex bjuda gruppen på en lyxkaffe som en ”Frappe”. Stämningen var ofta gladare. Nu jobbade vi bara veckodagar så för oss stod fredagen för ledighet. Arbetar man helg så är kanske känslan annorlunda. Jag arbetade helg när jag var i början av mina arbetsår men då var hela livet en fest så det var säkert ingen skillnad på vardag och helg. Nu när jag har barn brukar vi ha en annorlunda eftermiddag på fredagar. Vi kanske myser med popcorn eller ger oss iväg på äventyr. På kvällen är det mys framför en film. Snart är det dags att hämta hem husvagnen och sen lär det bli äventyr med vår lilla snigel. Frid har ju precis startat igång sitt företag så detta året kan vi inte räkna med någon längre semester och då är det ju perfekt att sticka iväg på helgerna med husvagnen.

Det är mycket starka energiskiften på jorden nu och jag tror inte det har undgått någon. För 6-7 veckor sen gick jag med i en grupp som dricker ”kristallvatten”. Dvs man lägger en kristall i ett glas med vatten och låter det stå över natten. På morgonen dricker man vattnet som då har blivit påverkat av energin i kristallen. Vi började med en kristall för baschakrat och sen har vi jobbat oss uppåt. Vi har druckit för ett chakra under en vecka i taget. Jag är så tacksam för att jag hängde med på detta med tanke på energin som händer nu. Det är viktigare än någonsin att hålla sig jordad och förankrad i sig själv. Stå i sin egen sanning. Det är allt annat än lätt men samtidigt är det ju det enda som känns bra. När man står tryggt i sitt hjärta trots att det stormar. Just nu kämpar jag med näbbar och klor för dottern som inte mår bra i skolans värld. Hon är vad man kan kalla skolexkluderad och jag måste hitta ett annat sätt för henne att kunna känna sig inkluderad. Nu har jag hittat en annan skola som har gett oss ett otroligt fint bemötande och med stor förståelse för dotterns behov. Tyvärr är jag inte ensam om att ta detta beslutet. Dottern bor hos mig på 100 % men jag får inte ta beslut själv. Det är en fantastisk värld vi lever i. Sverige har en hel del att jobba på när det gäller barnens bästa. Det heter ju så fint att Sverige sätter alltid barnen främst. Tyvärr är det en sanning med modifikation. Så länge barnet lever i en kärnfamilj, klarar skolan med betyg som ligger lite över medel, sköter sina fritidsaktiviteter och börjar jobba efter sin utbildning så är allt lugnt. Men så fort du hamnar utanför dessa ramar brister Sverige big time. Har du en högre intelligens eller lägre, har du svårt att anpassa dig till skolans ramar eller är lite annorlunda så kan du glömma stöd. Man lägger gärna skulden hos föräldrarna och barnen får skämmas som inte gör det man förväntas. Min dotter är inte en hemmasittare som är det tjusiga ordet för såna som henne. Hon är exkluderad av skolan som inte kan bemöta hennes behov och därför blir hon hemma för att inte gå under. Vi har en alldeles för hög andel av ungdomar som avslutar sina liv pga att de inte har stödet. Mina barn har och kommer alltid ha stöd hos mig och Frid. Vi kommer alltid stå upp för dem. Tyvärr är det, som jag sa, inte bara vi två som tar beslut eftersom jag fick de 3 första barnen med en annan. Men jag kommer aldrig ge upp när det gäller det bästa för mina barn. Det var en av alla saker jag tog på mig samma dag som jag blev förälder. Att stå upp för mina barn och alltid skydda dem. Mina barn är det viktigaste för mig och de kommer alltid gå först.

Varje morgon gör jag min morgonritual och det innebär att jag skriver ”dagbok” över mina tankar och funderingar. Jag går också igenom mina drömmar. Minst en meditation blir det och sen lite mer skrivande. Detta gör en stor skillnad för min dag och mitt mående. Sen jag började meditera varje dag ser jag en stor skillnad. Jag kan hantera livet på ett lugnare och tryggare sätt. Jag har skapat ”min hörna”. När jag känner att jag behöver samla tankar och känslor under dagen är det där jag landar. Ibland stickar jag och ibland mediterar jag. Kanske bara sätter mig och skriver av mig. Detta är mitt sätt och jag är så tacksam för detta. Naturen gör detsamma för mig och snart är det skönare uteväder och då är det möjligt att jag minskar mina stunder i hörnan. Man får hitta sin egen grej, vissa springer en runda och andra gör yoga. Så länge man inte gör något som skadar sig själv eller andra så är det fritt fram.

Vi har pratat en del om att komma ur ”Svensson-livet”, det berömda ekorrhjulet. Vi trivs inte i detta ”villakvarterboendet” men eftersom Frid har startat företag får vi inget nytt lån. Vi får försöka hitta ett liv som passar oss trots att vi inte kan flytta på ett par år. Vår dröm är ett boende på landet gärna i skogen. Utan grannar. Intill en badbar sjö. Där kan vi hålla våra ceremonier i trädgården utan att störa någon med vår eld och vårt trummande. Där vi kan ha vår tipi och bada nakna i sjön. Hahaha. Ja, vi får väl se om det finns ett sånt boende här i Skåne. Min dröm är ju att bo i Småland men så länge de stora barnen ska åka till sin far varannan helg så får vi ju bo relativt nära.

Hur går det då med vår nya familjemedlem? Fantastiskt. Ja, han är ju en valp så det kissas och bajsas inomhus titt som tätt och de där tänderna biter ju på allt. Men det är ju så det är med valp. Annars är det underbart. Han gör att vi alla kommer ut flera gånger om dagen och håller ena dottern trygg på nätterna. Första gångerna väckte han henne mitt ni natten men nu sover han hela nätter. Välkomnandet alla får när de kommer hem är översvallande och speciellt för sonen som bor på internat och bara är hemma varannan helg betyder det säkert en hel del. Vi ska anmäla oss på valpkurs och upptäckte att vi har brukshundsklubben en bit utanför byn. Det ska bli jättespännande.

Men då var det fredag och regnet vräker ner. Igår när dottern kom hem från skolan hade jag förberett popcorn, dricka och fruktfat. Jag och våra tre flickor hade en mysig stund när vi lekte gå-på-bio. Äldsta dottern åker till sin far idag och därför brukar vi försöka ha vår fredag på torsdagen varannan vecka. Vi håller stenhårt på åldersgränser i vår familj. Nu har vi börjat titta på Sagan om ringen med flickorna. Den är från 11 år och nu är mellantjejen 12 år och vi känner att de klarar den om vi sitter med dem. Vi har ju nyligen tittat på de 4 första filmerna om Harry Potter. Vi har alltid valt filmer som barnen klarar av. Sen blir det ju väldigt mysigt att sitta tillsammans hela familjen. Även om det innebär en tecknad film för yngre barn. Det är ju vi vuxna som får anpassa oss efter barnets behov och ålder och inte tvärtom. Det blev ett långt inlägg idag och det är roligt att vara igång med en någorlunda regelbunden bloggning. Jag ska komma igång med youtube också, är tanken. Det kommer när tiden är rätt. Det är redigeringen som är min svaga punkt och då är jag beroende av min fru att göra det. Hon är proffs på det mesta och även på redigering. Min klippa och mitt allt. Tackar varje dag för att jag har fått möjlighet att leva med henne. Med henne kan jag vara mig själv och då växer jag som människa på allra bästa sätt. Tillsammans kommer vi klara allt!

Jag går med Frid! /Sol

Mars, trädgårdsfika, familjeprojekt och härliga Sverige

Då är vi inne i mars. Nu går det undan. Det blir ljusare och ljusare. Jag har satt tomatfrön och hunnit plantera om dem. Igår sådde jag spenatfrö ute i vår ena pallkrage. Glömde tyvärr lägga över duk inatt och givetvis blev det flera minusgrader. Men har jag tur har fröna legat skyddade och gror när de känner att det är rätt temperatur. Spenatfrö vet jag att man kan så på vintern så jag är inte jätteorolig. Det har varit ett otroligt väder denna veckan. Soligt och härligt. Igår tänkte jag elda i vår eldplats och vara ute hela eftermiddagen med barnen. Tyvärr hade jag bara fuktig/blöt ved, alldeles för stora vedträn och inte tillräcklig armstyrka för att få igång elden. Jag fick ge upp, humöret var inte på topp då men jag gick in och värmde nyponsoppa. Serverade soppan med glass, då kommenterades det att ”man måste ju ha strössel till glassen”. För mig är det lyx nog att äta glass och mitt humör blev inte bättre. När ätningen (utan strössel) var över tog jag en kopp kaffe och satte mig i solstolen. Då vände det. Jag kände hur mitt dåliga humör rann av mig i samma takt som flickorna kom överens och satte igång att leka. De var ute till ca 16.30. Så underbart att uteleken är igång och att ljuset tillåter det. De somnade gott sen. 🙂 Nu längtar jag enormt efter vår husvagn som står på vinterhotell. Vi ska hämta den i påsk och det är i början på april. Kanske skulle kunna hämta den i slutet på mars. Det är en strålande dag idag också och jag planerar utevistelse. Kanske kan fortsätta röja i växthustunneln. Vi har fått in bord och stolar och fikat där i början på veckan. Men det är en djungel av lurviga rallarrosor som står vissna och gamla krukor och annat. I år har jag tänkt göra vid så vi kan sitta där och fika i mitten och med plantering runt om. Vi gjorde ju så fint i fjol utanför med pallkragar i ett rutmönster och sten runt om. Det är ju bra med växthustunneln för där lägger jag droppslang men sen är det ju lika bra ute för när det regnar behöver jag inte vara orolig för vattningen. Jag ska även rensa bland stenen runt pallkragarna för nu på våren är det lätt att rensa ogräs.

Vi har några familjeprojekt på gång som jag inte tänker avslöja förrän de är fullbordade. Det är fortfarande för skört att diskutera i allmänheten. Men vi är fulla av förväntan och hoppas att alla kuggar i hjulet får rulla på friktionsfritt. Jag kan dock berätta om ett projekt jag håller på med. Jag skickade in mina barnboksmanus till ett förlag och de tackade nej. Det finns många förlag att skicka till och i vanliga fall skickar man inte bara till ett utan många. Men för mig var det jättestort att skicka iväg så jag valde bara ett förlag. När de sa nej tänkte jag om och tänker nu spela in mina manus och lägga dem på youtube. Så får vi se om det ger mer. Det viktiga för mig är ju att mina böcker blir lästa (eller lyssnade på). Jag känner att de behöver komma ut bland folk…bland barnen.

Ett annat projekt jag även kan berätta om är att jag kommer komma igång med vikingalivet igen. Det blev ju pausat när pandemin drog igång. Vi lade vårt vikingaliv på hyllan. Vi visste inte ens om vi ville tillbaka till det igen. Men nu kallar min vikingakvinna på mig. Hon och jag är inte färdiga med varandra. Hur detta arbetet ska se ut får ni se.

Nu har jag hetat Sol i över ett år. Det har varit en spännande resa. Det är ju lättast för de människor som lär känna mig nu som Sol men de flesta som kände mig som Nina har gått helt över till Sol vilket känns mycket fint. Dottern ifrågasatte varför några i vår närhet fortfarande säger Nina. Jag vet inte svarade jag, de tycker väl inte det är så noga. Då svarade hon; det känns ju respektlöst. Tack min fina dotter och vad jag blir glad för att jag har gett dig en bra uppfostran.

Jag har varit en sökare hela mitt liv och äntligen börjar jag hitta hem. Jag har ett förhållande som är tryggt och där jag får vara mig själv. Hela livet har jag anpassat mig till den milda grad att jag till slut inte visste vem jag var. Detta har inget med mina föräldrar att göra. Jag har alltid känt mig trygg och mina föräldrar har varit mina förebilder. Men omständigheterna och erfarenheterna från mina tidigare liv har gett mig vissa tankar på hur jag ska vara som människa. Jag har gjort mig så liten så jag nästan har blivit osynlig. Nu är jag på väg att bli synlig och det är läskigt men även spännande. Jag har förstått att jag har en ledarroll i mig och jag är nomad. Däremot behöver jag inte flytta runt utan jag kan ha en trygg bas samtidigt som jag reser. Som förälder får man träna på sin ledarroll och barnen har verkligen varit och är mina stora läromästare och förebilder. Jag har verkligen fått granska mig själv och mina tankar på hur man är förebild och ledare till barnen som växer upp. Det innebär att jag har fått gå på min magkänsla och med facit i hand har jag gjort det bästa för mina barn. Som högkänslig och med högkänsliga barn kan man inte köra på i hundra utan måste andas och backa undan och fundera innan man tar beslut. Det passar inte i vårt samhälle. Vi ska köra på i hundra och lära barnen att göra detsamma. In på förskola, sitt i skolbänken, gör precis vad dina föräldrar säger eller vad läraren säger. Kom inte med egna idéer och var bara kreativ inom ramarna. Utbilda dig och arbeta sen hårt. Ifrågasätt inte, bara spring på. Om du mår dåligt så gå till doktorn så kan du få tabletter men känn inte efter för mycket. Jag vet att jag provocerar med dessa rader men de flesta idag är så pass hjärntvättade att de inte ens ifrågasätter. Varför mår större av befolkningen dåligt? Varför har vi så många unga som väljer att avsluta sitt liv? Varför finns det så mycket hat att folk som inte passar i normen ska hatas. Läste senast imorse att en ung tjej som är same får enormt mycket hat och hot att det är ju inte rimligt. En annan man som vill klä sig som kvinna orkar knappt stå upp för sig själv för alla påtryckningar. Varför kan inte folk känna glädje, kärlek och acceptans? Var kommer allt hat ifrån? Varför ska svenska familjer tvingas lämna sitt trygga hemland för deras barn inte kan få rätt undervisning här i ”fina härliga” Sverige? Sverige som står upp för barnens bästa! Är det bara snack? Invandrare kommer hit med fruktansvärda trauma men ingen vet hur de ska kunna få hjälp i det. De får stanna i Sverige i år innan de skickas ut igen, barn som har kommit hit eller till och med är födda här skickas helt plötsligt ”tillbaka” till ett land de inte känner någon och inte kan språket i. Är det barnens bästa? Eller barn som tvunget ska umgås med biologiska föräldrar trots våld och rädslor.

Trots allt detta väljer jag att se kärleken. Kärleken och ljuset måste segra men vi kan inte gå i koppel. Vi måste börja tänka själva! Vad är rimligt? Är det beslutat med kärlek? Tänk efter nästa gång du ska säga något eller göra något. Kommer det från hjärtat? Kommer det från kärlek?

Låt kärleken och ljuset segra!

Jag går med Frid! /Sol

Rawfood detox

Jag och Frid fick en känsla för nystart och provade att köra en detox i 3 veckor.

Vi valde en rawfood detox. Vi följde en bok med färdiga recept. Det var fantastiskt god mat men ganska tufft då vi gjorde förändringen från den ena dagen till nästa.

Frid mådde riktigt dåligt av denna detox. Hennes kropp blev superstressad. Vi var medvetna om att det skulle bli jobbigt och därför kämpade vi på men hon blev bara sämre och sämre. Sista veckan började jag hälla med havregryn i hennes smoothie och kokade ägg till salladen. I slutet av veckan började vi äta lagad mat tillsammans med barnen på kvällen.

Det var en erfarenhet och säkert en bra rensning. Vi bröt en dålig cirkel som vi hade hamnat i med för mycket socker, mjöl och allmänt dålig kosthållning.

När Frid fick cancer för 3 år sedan valde vi bort allt som matade cancern. Dvs socker, kaffe och gluten. Men sakta har detta tagit sig in i vår mat igen. Så det var dags för en förändring.

Jag går med Frid! /Sol

Trädgård, hantverk och levande ljus

Jag och Sigrid brukar ta en trädgårdspromenad när vi har lämnat de stora barnen i skolan.De vissna växterna är ibland lika vackra som de levande. Tyvärr gick det inte så bra att ta fina bilder med mobilen men här är några;

Just nu håller jag på med en massa stickprojekt som ska bli julklappar.

Sigrid klättrar på allt så det är mycket passande just nu.

Alla har varit sjuka och jag är sist ut.

Men nu i helgen går vi ”all in” med julpyntet. Allt för att jaga iväg mörkret och förhoppningsvis även alla baciller.

Måste få hylla våra elektriska ljus som kan få stå och lysa utan passning.

Det är så mysigt att komma in i sovrummet på kvällen och se fladdrande ljuslågor. De tänder sig själva på timer dessutom!

Jag går med Frid! / Sol

Höst 2019

Då är det ett tag sen senaste uppdateringen. Vi har tillbringat några nätter i husvagnen. Det har gått bra.

Barnen har haft läslov. Vi hittade på en massa kul. Vi var på museet, gick ett spökspår i skogen med öppna förskolan. Kompislek och kompisövernattning. Givetvis läste vi en massa sagor som sig bör på ett läslov.

Bild från spökspåret.

Vi har höststädat trädgården i etapper. Jag sådde ju spenat, majrovor, mangold, pakchoi och nåt mer jag har glömt. Vi har inte skördat än.

Jag har funderat mycket på det här med vinterodling. Vill så gärna men samtidigt vill jag gå i ide under vinterhalvåret och är inte alls sugen på att vara ute då.. Det är ju då jag hantverkar inomhus och myser. Sen är jag gärna i naturen under vintern. Men det blir inte samma sak i trädgården. Får klura lite till på det. Ska försöka sätta vitlök och kanske några tulpanlökar. Sen kommer jag nog dra igång odlingen tidigt. Det är nog mest över november, december och januari jag vilar..

Vi gjorde fina pumpalyktor av våra odlade pumpor.

Jag jobbar på med mina hantverksprojekt. En stickad sjal är färdig. Det var det garnet jag färgade själv av renfana som jag plockade i trädgården.

Här stickas det när barnen leker med lera.

Så här blev det färdiga resultatet;

Jag stickade den på frihand utan mönster. Jag har stickat sjalar innan men denna gången gjorde jag på ett annat sätt. Avslutade med att virka en volangkant. Det blev en tunn och härlig sjal. Eftersom den är stickad i ull så är den varm trots den är tunn.

Fotograf; Frejas foto

Fler garner är inhandlade för julklappsprojekt.

Det blev ett sidoprojekt också.

Det ska bli tofflor. Teststickar i detta garnet. Dock inte säker på om det blir detta garnet i slutresultatet.

Allt går lite på halvfart då barnen har varit ganska mycket sjuka denna hösten.

Frid tog några studiofotografier på Sigrid.

Frejas foto

Det har öppnats ett café i byn. Efterlängtat! Så vi var tvugna att prova det.

Väldigt trevlig personal och miljö. Dit kommer vi att gå ofta. De hade dessutom mjölkfritt! Plus på den!

Vi firade Alvablot kombinerat med halloween med barnen. Vi gjorde god mat, dukade fint med bla bilder på de som har rest vidare. Det blev en fin stund.

Det är mycket som ska planeras och fixas inför 2020. Då ska jag börja hålla i föredrag och lite annat som än så länge är hemligt.

Framtiden ser ljus ut!

Jag går med Frid! /Sol

Döden och lyckan!

Döden. Den kommer oavsett vi vill eller ej.

Ibland drabbar den nära anhöriga och ibland bekantas bekanta. Det är jobbiga känslor som berör alla.

När döden kommer, om den så bara gör sig påmind med tex en svår sjukdom så får vi nya sätt att tänka på. Vi tar inte allt för givet längre. Vi börjar uppskatta de små sakerna. Vi blir kanske irriterade på folk som klagar på irrelevanta grejer. Helt plötsligt stannar livet upp och du börjar se saker som du sprang förbi i all hast.

Det är alltid bra att följa sitt hjärta och inte skjuta upp saker till framtiden. Vi vet ju faktiskt inte hur framtiden kommer att bli. Krama dina nära och kära. Berätta för dem vad de betyder för dig. Ta en promenad i skogen och titta på träden, blommorna och kanske en snigel. Andas! Ta en fika med en vän som du aldrig har tid att träffa längre. Njut av en soluppgång eller kanske en solnedgång. Fundera på vad du kan göra för att världen ska bli en bättre plats!

Tacka! Kom ihåg att tacka för allt underbart du har i ditt liv. Kan du inte komma på nåt så börja tacka för att du kan andas, för att ditt hjärta slår..

Börja tacka från djupet av ditt hjärta och du gör skillnad. Du kommer att dra till dig mer positiva händelser i ditt liv genom att visa tacksamhet för det du redan har. Fokusera på de lyckliga stunderna i ditt liv.

Vänta inte med dessa enkla verktyg tills det är försent. Börja idag. För om det blir en svår sjukdom eller till och med döden för någon i din närhet så vet du att du har levt till 100%.

Sprid de positiva ringar på vattnet och ångra hellre saker du gjorde än sakerna som aldrig blev gjorda!

Sök lyckan! Eländet kommer av sig själv!

Foto på barnen som fikar på en lekplats i närheten! Våra guldklimpar som vi tackar varje dag för!

Jag går med Frid! /Sol

Utflykt, sol och åter sol

Igår var det träff med öppna förskolan i stan på den stora lekplatsen. Det var på eftermiddagen så vi kunde åka dit med hela familjen. Vi hade inte berättat det för barnen ifall det inte blev av. Vi packade mackor och frukt och sen körde vi till skolan och överraskade barnen.

Men det var i kyligaste laget. Sen var dessutom toaletterna avstängda. Ingen höjdare när man har nödiga barn.

Men barnen lekte och vi fikade så alla var nog ändå nöjda med eftermiddagen.

Just nu sitter jag i trädgården och äter frukost. Ja, jag åt ju innan vi gick till skolan men nu är det så mysigt att sitta ute med en kopp kaffe, filt över benen, blogga och lyssna på alla fåglarna som sjunger i skogen. Det låter som man har hamnat i djungeln. På våren sjunger de som exotiska fåglar och jag är lika fascinerad varje vår. Sigrid ligger och sover gott i vagnen.

Igår fick jag planterat om alla tomaterna, gyllenbären, äggplantan och basilikan. Sen var min kropp/rygg död. Men samtidigt så mår jag så bra av det. Det är terapi att greja med odlingen. Jag hoppas verkligen att vi kommer kunna köpa ett tunnelväxthus i år. Har blivit så inspirerad av Sara Bäckmo. Nästa projekt är att djupgräva för att kunna börja täckodla. Har redan tingat gräsklipp av grannen.

Jag vill komma igång med min vävning men saknar en vävsked och varp. Ska ju snart på en kurs så jag hoppas på att lära mig massor där.

Åh, så skönt det är med solen i ansiktet. Mitt vikingnamn är ju Sol. Det är ju för att solen är så viktig för mig och jag känner mig så sammankopplad med solen. Jag har ju redan berättat att jag känner kontakt med stjärnorna. Solen är ju också en stjärna. Dessutom livsviktig för oss människor.

Förra sommaren hade vi ju väldigt många soltimmar och det har gjort att jag har klarat av denna vintern mycket bättre än förra. Förra sommaren igen hade vi ju typ inga soltimmar och den vintern var tuff. Då var jag tacksam för att vi åkte till Egypten. Även om det inte var jättevarmt så fick vi sol på oss i en hel vecka. Det var behövligt, så skönt att fylla på alla depåerna.

Jag hoppas på lika många soltimmar denna sommaren som i fjol men mer vatten så vi inte får vattenbrist. Det var inte kul med vattenbrist. Man förstår inte hur pass beroende man är förrän det försvinner eller minskar rejält åtminstone.

Nu ska jag njuta de få minuterna som är kvar innan Sigrid vaknar.

Ha en härlig torsdag.

Jag går med Frid! /Sol

Fullmåne, stjärnor och basilika!

Då har det varit fullmåne. Hur påverkas du av fullmåne? Många får problem med sömnen. Inte jag, jag sover som en stock som alltid. Men jag har definitivt en koppling till månen. Upp tills jag kom ur tonåren så tyckte jag att fullmånen var läskig. Den är ju oftast visad i otäcka filmscener. Men så åkte jag som aupair till Italien. Med en enorm hemlängtan fick jag helt plötsligt en kärlek för månen. Den blev liksom en hemsymbol för mig. Den fanns ju synlig hemma i Sverige också. Precis som mina älskade stjärnor. Min högsta önskan när jag var liten var ett teleskop att titta på stjärnorna i. Mamma ville köpa ett till mig men de som man faktiskt kan titta på stjärnorna med kostar en förmögenhet.

Nu går jag dessutom ytterligare en meditationskurs för Karina Ladet som handlar om att ta kontakt med stjärnorna. Mycket power och kärlek! Så på sätt och vis har jag ändå fått mina stjärnor..

Fast om vi nu ska vara ärliga så är de viktigaste stjärnorna i mitt liv mina underbara barn och min fantastiska fru. De lyser upp min tillvaro. De är min stora lycka.

Häromdagen blev jag så sugen på spaghetti så det fick bli det till lunch. Med hackad tomat och lite svartpeppar på toppen. Men det bästa av allt; basilika!! Vår egen hemodlade basilika! Jag säger bara; oh, my, God!!

Då håller jag tummarna för fint väder imorgon så jag kan så lite fröer ute. De har pratat om vårvärme men tyvärr även stormar så vi får väl se.

Nu ska jag beställa hem lite varp så jag kan komma igång att väva innan vikingsäsongen drar igång. Längtar.. både efter vävning och vikingsäsong..

Ska gå en vävkurs i april. Det ser jag framemot.

Vårt konmariande tog ju en liten paus men nästa steg är papper.. får se när vi drar igång med det..

Jag går med Frid! /Sol

Omplantering, nysådd och lekplatsrastning.

Då var ännu en helg till enda.

Jag fick planterat om 4 tomatplantor som redan hade växt sig höga.

Det har även blivit sått aubergine, paprika och gyllenbär (vilka minifrön).

Fick ner några penseer i krukor. Våren är här! ?

På skolan passar jag på att sticka vidare på en hittepå kofta.

Vävstolen har fått både skaft och solvtrådar. Vi hade besök av en kompis som är fantastiskt hantverkskunnig och han blev djupt imponerad av vår vävstol. Det gjorde min dag! ?

Igår (lördag) var det kallt men helt ok väder så då tog vi en runda till en lekplats i närheten. Barnen cyklade dit.

Det var fullt ös på alla tre.

Denna helgen har vi inte haft något inbokat och det har varit väldigt skönt. Skolan tar väldigt mycket energi så jag behövde vila i helgen. Men barnen behöver ändå rastas. Speciellt nu när det inte är ”naturligt” att vara ute. Snart kommer ju värmen och då är vi ute på ett helt annat sätt.

Givetvis hade vi packat med fika. Det livar alltid upp.

Det blev en kortare tur idag. En promenad till affären.

När vi kom hem så blev det lyxmellis och reprisen på mello.

Lyxmellis bestod av krossade digestivekex i botten. Fruktsallad i mitten och grädde överst toppat med chokladsås. Mums!!

Nu drar en ny vecka igång. Tror jag ska avsluta helgen med att meditera till Karinas kurs.

Ha en underbar söndagskväll.

Jag går med Frid! /Sol

Vävstol inne, dotter ute och lite brist på Konmari.

Vi valde att inte lacka vävstolen. Den blev så vacker efter inoljningen så vi låter den vara så.

Det innebar att vi kunde flytta in vävstolen redan idag istället för nästa helg! Yes!!!

Så nu har vi en vävstol i vardagsrummet.

Nästa steg blir nu att få alla delar på plats och beställa allt som behövs.

Imorgon är det skola igen och det är med blandade känslor jag går dit. Jag hade allra helst varit hemma och fortsatt jobba på vävstolen. Men jag vet att jag behöver lära mig det praktiska som jag lär mig på skolan. Dessutom är det härligt att skratta med de andra i gruppen.

Vårt nästa steg i Konmari är ju papper. Just nu känns det som jag har inte tid att prioritera något annat än skolan och vävstolen men samtidigt vet jag att allt hänger ihop. Jag håller ju dessutom på med kursen för Karina Ladet.

Denna våren! Wow, säger jag bara.

Det händer så mycket bra saker!

Sigrid har lärt sig att vinka och hon är givetvis den gulligaste bebisen i universum. Känns jobbigt att vara ifrån henne i 5 veckor när jag är på skolan men samtidigt vet jag att jag gör ju detta för att kunna vara hemma med henne sen.

Hon som inte gillar att åka i vagn har sovit ute i sin vagn 2 dagar i rad. ?

Våra andra 3 pärlor är borta hela veckan hos sin pappa. De är konstant saknade. Jag vänjer mig aldrig vid att inte ha dem hos mig alltid. ???

Jag går med Frid! /Sol