Då var det klart! På torsdag är det sista dagen på skolan för flickorna för nästa vecka börjar de på sin nya skola. De har fått ledigt idag och imorgon då skolorna har påsklov veckorna efter varandra. Så för att flickorna skulle få påsklov tog vi de lediga. Det är så spännande och vi längtar allihopa. Bara höra dottern, som inte går i skolan för tillfället, säga att hon längtar gör ju allt. Vi har så många funderingar och vi är så nyfikna på denna skolans sätt att arbeta på. Vi har valt en waldorfskola och jag vet om att waldorfskolor har varit uppe i debatt för tyvärr har det funnits skolor inom den pedagogiken som har misskött sig. Men denna skolan fick, precis som alla Sveriges Waldorfskolor, en grundlig utredning och fick därefter toppbetyg. Jag har dessutom en väninna som har barn på skolan och hon har även arbetat där. Så det känns tryggt. Nu ska vi först njuta av påsklov.
Vi har varit mycket sjuka och i lördags skulle vi hämta hem vår husvagn. Som vi har längtat. Men jag låg däckad i förkylning och feber och planerna fick ändras en aning. Tanken var att köra hem husvagnen till svärföräldrarna för att kunna laga taket på husvagnen och sen premiärsova i husvagnen. Det blev istället att frun tog hela flocken inklusive hund i bilen, hämtade husvagnen, körde den till sina föräldrar och lagade taket. Men ingen övernattning utan kom hem till kvällen igen med hela ekipaget. Jag fick något så ovanligt som en hel dag för mig själv. Som sjuk var det välbehövligt. Det var förmodligen därför jag blev bättre redan dagen efter. Jag sov en runda, kollade film själv men även med sonen som också var hemma. Det var precis vad jag behövde. Nu är husvagnen hemma och vi har redan spenderat tid där. Vi fikar, spelar spel, ritar och bara myser…i trädgården.. Behöver inte vara svårare än så. Men nu längtar vi ut på vägarna.
Kylan håller oss i ett järngrepp och jag börjar bli riktigt less på det. Jag tror att alla de här bacillerna som flyger rundor försvinner när vädret stabiliserar sig och våren får komma igång. Det är ljusare nu och temperaturen är ok när solen är framme men att det måste hålla på att frysa varje natt är bara drygt. Jag sådde spenat ute i en pallkrage i februari och de har börjat titta upp nu. Tyvärr är jag ganska dålig på att komma ihåg att täcka över på natten och att ta av på dagen. När det slutar frysa på nätterna kan jag låta överdraget vara av. Sen har jag ju satt tomater, också i februari, som har blivit omplanterade en gång. De är så misskötta nu och jag måste verkligen plantera om dem igen. Tomater mår bra av att planteras om många gånger. Försöker intala mig att den hårda behandling jag har gett dem bara härdar dem inför utplantering. Men om jag inte ska ta dö på dem är det hög tid för större krukor. Vi sådde även gula ärtor för att få ärtskott att skörda. De har gett skörd två gånger nu och ev kommer en tredje gång. Det är superenkelt att så och enkelt att klippa hur mycket man vill ha när man sitter och äter. Nyttigt och gott är det också.
Jag såg någonstans att den 3/4 hade vi använt jordens resurser för i år. Jag fick en sån enorm klimatångest. Det var en känsla av panik. En enorm rädsla. Vad håller vi på med? Varför fortsätter människan ta död på sig själv? Vad ska finnas kvar till våra barn, våra barnbarn? Jag vill göra så mycket men det känns som en droppe i havet. Vi släckte ner på earth hour och vi tar hand om våra rester, sopsorterar, flyger aldrig, köper mycket begagnat och vi kan säkert göra ännu mer. Sen hör man om stora företag som bara kastar hur mycket som helst och slösar på våra resurser. Blir så ledsen att vi som privatkonsumenter ska göra så mycket och hela tiden men stora företag inte behöver ta ansvar. Hela tiden styr pengarna. Vilka pengar ska rädda oss när vi har förgiftat vattnet, djuren och våra växter? Just nu är jag inne i ett rensningsprojekt och ska tömma så mycket som möjligt av våra saker. Det är dags för ett skifte. Jag har samlat på mig bland annat tyger och annat hantverksrelaterat. Jag vill inte säga att jag har förändrats men jag har tagit fram den jag är. Den jag nog alltid har varit men inte vågat visa. Jag ska tömma ur och börja om från noll för att se vad som är viktigt i livet. Jag är en nomad och det är svårt att leva lätt och enkelt när hemmet är belamrat med saker. Sen är jag väldigt praktisk och vill därför ha praktiska prylar som förenklar livet. Som diskmaskin, tvättmaskin och dusch är krav i mitt liv nu när vi har stor familj. Ett hem, en bas är ett annat viktigt krav för tryggheten för familjen. Men annars behöver jag mer frihet i livet. Som tur är har jag en fru som är helt inne på min linje vilket förenklar vårt liv tillsammans. Hon hänger med på mina spontana ryck utan att blinka. Vi mår som bäst när bilen är fullpackad och vi är på väg och snart är det dags.
Jag går med Frid! /Sol
