Sjukdom, separett och allmänt fix!

Då är vi i slutet på januari och hela familjen är sjuka. Det började med att sonen kom hem med en rejäl förkylning. Den åkte yngsta dottern dit på rejält. Hon hade hög feber, förkylning, hosta, tjock i halsen och ont i huvudet. Vi andra trodde att vi skulle klara oss. Men nopp, inte det inte. Sonen är tillbaka i skolan med lite förkylningssymptom bara men vi andra är dåliga. Nu håller vi tummarna för att inte bli lika dåliga som dottern var.

Nog om sjukdomar. Hur har vi det i bussen? Vi löser saker efterhand. Nu har frun satt på nya slangklämmor på varmvattenberedaren så nu har vi vatten i köket igen. Vilken lycka det var igår när jag kunde diska upp allt här hemma istället för att behöva ta kärran och dra ner till servicehuset. Jag nästan sjöng av glädje. Tänk som det kan bli. För ett halvår sen kunde jag inte drömma att leva utan vår diskmaskin. Nu jublar jag av att kunna diska förhand här hemma. Barnen hade så roligt över min stora glädje.

Frun har även tagit mått till nya hyllor barnen ska ha i sina sängar för förvaring av sina saker. De ska även få draperier som sänghimmel och insynsskydd. Sen har vi fått in vår nya toalett. Det är en Separett. Dvs man kissar i en behållare och bajsar i en annan. Det sitter dessutom en slang som man sätter ut i en ventilation och därmed förhindrar ev lukt. Man slänger på tex spån, mull och dyl på bajset som underlättar torkningen. Det faller ner i en komposterbar påse så man kan mer eller mindre gräva ner hela påsen i jorden när den är full. Kisset hamnar i en behållare som man enkelt tömmer. Detta känns mycket bättre än när vi hade en Porta potti. Den luktade så pass illa att barnen inte ville gå in på toaletten. Vårt nästa mål är att tömma ur duschen och hitta en tvättmaskin.

Vi har även hittat en container som vi ska ha våra saker i. Vi har våra saker nu i ett förråd som är onödigt stort och onödigt dyrt. Nu under våren ska vi tömma och göra en ny rensning för att kunna flytta våra saker till en mindre container. Vi är väldigt nöjda med vårt livsval och ångrar inget. Vi ska bara fortsätta bygga och fixa för att få det ännu mer som vi vill ha det. Det kommer ju även solpaneler på taket så småningom. Allt för att kunna bli mer oberoende.

Flickorna går i en skola de trivs i och har fina vänner. Det är ju en waldorfskola som passar våra barn väldigt bra. Jag ville att de skulle börja i denna skolan för flera år sen men jag bor inte i hop med de äldsta barnens förälder och vi har inga gemensamma åsikter. Men visst kan jag undra hur det hade blivit för vårt ena barn om det hade blivit Emiliaskolan från början. Kanske det barnet hade mått så mycket bättre idag. Jag är så tacksam för att de går där nu och att vi har fått en sån fin respons.

Det har varit väldigt kallt och snöstormar här i Skåne. Sen ett par dagar är det tö och regn. Vi har haft isgator som nu regnar bort. Jag tycker absolut vi kan ha snö men de får gärna sköta vägarna bättre då. Vi ska inte prata om campingen vi bor på. Det har faktiskt varit katastrof. Vi har knappt kunna varken gå eller köra bil här inne. Men så blir det kanske när det är så sällan det blir så här. Det finns väl inga rutiner då. Det kommer säkert mer snö i februari men vi går mot ljusare tider. Det behövs. Jag går gärna i ide när hösten kommer men nu längtar jag efter ljus och natur. Jag längtar ut. Jag längtar ut i naturen. Jag längtar efter sol och värme.

Jag går med Frid! / Sol

Jul och Lucia

Julen närmar sig med stormsteg. Vi har redan hunnit fira jul med barnen då de stora barnen åker till sin pappa över julen. Eftersom vår son bor på internat så var det sista helgen som gick som han var hos oss innan nyår. Men vi hade en väldigt mysig stund. Vi samlades i servicehuset och lagade julmaten. När vi väntade på att maten skulle bli färdig hade vi julklappsutdelning. Paketen låg som sig bör under granen. De har en fin tv-hörna så vi satt bekvämt i sofforna. Alla blev nöjda med sina gåvor. Det har verkligen varit en utmaning att köpa julklappar till barnen. De kan ju knappt få mer saker som ska ta plats och samtidigt ska de få saker. Men jag tycker att vi lyckades. Saker vi köpte; Inneskor, målarbok, smycken, ull att filta och tillhörande filtnålar, virknålar och mer jag inte kommer på just nu. Yngsta fick bland annat magneter från Panduro som man kan bygga med. De blev väldigt populära och även våra stora barn låg på golvet och byggde. Äldsta sonen är ju inte lätt att handla till och när vi handlade sådant han har önskat sig så blev det snabbt mycket pengar. Tex en keps för 500 kr. Men han fick sånt han önskade sig och som han konstaterade att ju äldre man blir desto mer får man saker man behöver. Han fick nämligen bland annat en deodorant. Vi hade ett mysigt firande och det kommer ju mer firande. Vi kommer fira med våra föräldrar också så vi är uppbokade några gånger till. Sen kommer våra stora barn tillbaka till nyår. Framförallt ser jag fram emot julledigheten. Som jag har sagt innan, älskar jag när vi har lov. Lediga och tillsammans.

Idag har jag tvättat och det hänger nu tvätt i bussen. Ska bli skönt till sommaren när man kan hänga ut tvätten igen. Men det funkar faktiskt fantastiskt bra så här också. Vi har dessutom pratat lite löst om att sätta in en tvättmaskin i duschen. Vi använder inte duschen då vi har servicehuset och har större behov av en tvättmaskin. Men det finns en del tekniska saker som tex vattentryck in i tvättmaskinen och sådana saker som måste lösas först. Vi har ju fått i ordning på vår dieselvärmare. Vi har ju värme i bussen, givetvis, men dieselvärmaren värmer våra element längs bussens väggar och torkar upp kondensen som bildas. Sen har vi pratat om att installera solpaneler på taket. Vi har många idéer och får ta ett steg i taget.

Igår var det Lucia och enligt tradition satte jag igång tv på morgonen för att låta vårt hem fyllas av stämningsfull musik. Det blev pepparkakor till frukostbordet men lussekatterna åt vi idag. Imorgon är det fredag och det är sista helgen innan julafton. Vi har några julklappar kvar men det ska vi säkert hinna. Förra veckan var vi även och klippte vår lilla byracka och det är en lika stor chock varje gång han är nyklippt. Det blir liksom en ny hund. Men det är lika härligt varje gång när hans ögon kommer fram. De döljs väldigt snabbt av päls. Jag bestämde med ”frisören” att vi ska komma oftare för att ta just i ansiktet. Nähä, nu har jag inte mer att berätta. Ha det gott!

Jag går med Frid! /Sol

Insnöade, olycka och julmys

Då är det torsdag och siste november. På söndag är det förste advent. Vi är nästan insnöade. Inte ofta man kan säga det i Skåne. Nu hoppas jag bara att det får ligga. Jag har inga problem med att det kommer snö, problemet är när det börjar töa och sen fryser till is. Kommer det snö och det får ligga kvar kan de röja vägarna, man vet att vinterkläder ska på, snön lyser upp i mörkret och barnen är glada. Även om jag är en sommarmänniska så föredrar jag riktig vinter istället för regn, slask och is. Men det är jobbigt precis efter snöfall som i morse när jag skulle köra dottern till skolan. Då var det lagom muntert när jag inte visste ifall vi skulle kasa av vägen eller ifall det var skottat i backen (typ 2 km) ner till byn. Men jag kom både fram och tillbaka.

I tisdagskväll var jag med om något väldigt otäckt. Jag skulle gå ner till servicehuset vid 22.30 för att göra kvällstoalett. (”göra kvällstoalett”, hur gammal är jag egentligen!!! HAHAHA..) När jag är strax utanför ingången krokar mina kängor ihop sig. Det sitter hyskor som skobanden ska snurras runt. De hyskorna krokade ihop sig. Jag hann inte reagera utan helt plötsligt krasar det i ansiktet och jag inser att jag ligger på marken. Jag trodde kraset innebar att mina glasögon hade gått sönder men till min stora förvåning var de hela. Det gjorde ont i kroppen och jag översköljdes av en trötthet och kände att det var nog helt ok att ligga kvar i den skönt (?) kalla grusen och sova en stund. Men någonstans förstod jag att jag nog var tvungen att ta mig upp. När jag skulle ta hjälp av min vänstra arm strålade det smärta genom den samtidigt som smärtan i mina knän gjorde sig till känna. Men på något sätt tog jag mig upp. Kände mig som 90 år. Jag stapplade in på toa omtumlad av chocken. Landade på toan och då kom tårarna. Jag lyckades borsta tänderna och ta mig hem till bussen. Där lossnade chocken ordentligt och kroppen skakade okontrollerat samtidigt som tårarna sprutade som på ett barn. Vilken tur att barnen sov och att Frid kunde ta hand om mig. Jag hade skrapat pannan och fått en rejäl bula, mina knä har bulor och min arm gjorde ont i vissa rörelser. Jag fick nog armen under mig för jag hade skrapmärken ovanpå handryggen. Igår, alltså dagen efter, fick jag tid på vårdcentralen för att kolla min arm. Men de tror inte på någon fraktur bara en kraftig smäll. Jag ska dock hålla koll på symptom för hjärnskakning de närmsta dagarna. Jag är öm, har träningsvärk och är enormt trött just nu så det är vila som gäller. Sköterskan sa att jag hade haft en enorm tur som inte var mer skadad och att mina glasögon hade klarat sig. Mycket handlade om att jag hade haft tjocka vinterkläder på mig. De dämpade fallet.

Livet i bussen snurrar på bra tycker jag. Det är ju stor fördel med servicehuset. Inga köer till toa eller dusch. Hahaha. Alla med barn kan nog relatera till detta. Vi börjar komma in i rutinerna. Inte en enda gång har någon sagt att de längtar tillbaka till huset. Vi har också konstaterat att klarar vi denna årstiden så klarar vi allt. Sommarhalvåret är ju ganska enkelt att bo litet för då kan man vara ute mycket men nu är vi hänvisade till att vara inne mycket. Än så länge har det inte varit några problem. Men vi får utvärdera det till våren. Vi har det iallafall mysigt med sagoläsning och sällskapsspel efter middagen. Vi ska givetvis baka både lussekatter och pepparkakor. Vår nissa Nicolina har flyttat med oss med sin lilla dörr och jag anar att hon lämnar adventskalendrar till barnen imorgon. Det bästa med en magisk nisse/nissa, hen kan flytta med oss var vi än befinner oss. Jag ser fram emot vår första jul i bussen.

Nu får jag lägga mig och vila denna ömma kropp en stund.

Jag går med Frid! / Sol

Födelsedagsfirande, Julbasar och spontandisco

Nu är det verkligen vinter. Med sina -10 ute på nätterna så innebär det vargavinter i Skåne. Hahaha, skämt å sido men visst är det ovanligt med så här kallt så här tidigt på året. På tal om varg så ylade vargarna på Skånes djurpark häromkvällen när jag skulle gå kvällspromenaden med Sammy. Även om man vet att de är inlåsta så känns det ändå lite väl spännande. Det var ju fullmåne igår så det kanske har något samband.

Idag är det tisdag och i vanlig ordning har vi varit på hundkurs. Det är väldigt roligt men både jag och Sammy är helt slut efteråt. Just i skrivande stund är frun på väg med yngsta dottern på ridning. Skönt att kunna åka iväg när det är ljust och dottern fortfarande är lite pigg.

Helgen som gick var fullsmockad med aktiviteter. På fredagen hade äldsta dottern dansuppvisning och på lördagen var det julbasar på flickornas skola. Det var väldigt trevligt. Det kändes väldigt juligt med många trevliga försäljare. Vår 12 årings klass höll i caféet och 14 åringens klass hade stöpt ljus som de sålde. Vi fick handlat en del julklappar också. 2:orna hade byggt upp en alldeles fantastisk fiskedamm där man blev inslussad i en gång med dekorationer i form av fiskar och tång samtidigt hörde man ljud som om man befann sig under vatten. Där fiskade vår 5 åring några gånger. Hahaha.. På söndagen fyllde vår mellandotter 12 år och detta skulle givetvis firas. Vi sjöng för henne på morgonen och sen begav vi oss till Nova Lund shopping center. Vi och 5 miljoner andra. Kanske lite överdrivet men det kändes som 5 miljoner. Det var ju sista dagen på black week så många ville väl passa på. Vi åt på Max och blev det shopping. Jag och födelsedagsbarnet stannade på Nova under tiden som frun tog de övriga två och körde till Eslöv. Där skulle nämligen äldsta dottern på bowlingkalas till två klasskompisar. Vi spenderade en hel del tid inne på Panduro. De har det så trevligt med en fin pysselhörna där man som högsensitiv kan tycka det är skönt att bara få sitta. Vilket både jag och dottern uppskattade högt. Vi var rätt trötta söndagskväll.

Vi har bokat biljetter till både mello och eurovision. Vi valde genrepen för att barnen ska orka med, ja, vi mammor också för den delen. Det känns väldigt roligt att göra det med barnen. Vi ska snart åka och titta på Dolly Style och Theoz med flickorna. Vi ska dessutom sova på hotell efteråt. Men det är en överraskning för barnen.

Julklappar är smått påbörjade och julpynt har börjat leta sig in i bussen. Om en vecka är det första advent. Några på campingen har gjort så fint med belysning runt deras boende. Det känns ändå mysigt att julen är på ingång. Man behöver myset nu för att kunna ta sig igenom den mörkaste årstiden. Vi har köpt ett roligt sällskapsspel som heter Kluster. Det är kraftiga magneter som man lägger ut på bordet. Sen gäller det att de inte smäller ihop. Det har vi börjat spela efter middagen och vi har faktiskt väldigt roligt. Jag är inte någon speltyp men detta passar oss väldigt bra. Idag avslutade vi middagen med ett spontandisco. Det trodde ni väl inte, att vi skulle kunna ha disco i bussen.

Jag går med Frid! /Sol

Kurs, syjunta och Sydsvenskan

Imorse hade vi -7 grader. Men vi har det varmt och gott i bussen. Det är bara så tråkigt att skrapa rutorna på bilen. På det viset saknar jag garaget. Vi får hålla tummarna för en mild vinter. Hahaha. Igår var tydligen närmre -30 grader i Norrland. Jag önskar väl aldrig en vargavinter men ännu mindre nu när vi bor så här. Drömmen vore ju att vara utomlands över kalla vintern. Men så länge barnen har skolplikt får vi snällt stanna här i Sverige.

Igår hade vi Sydsvenskan på besök. De ville veta hur det kommer sig att vi bor i buss. Vi brinner ju för detta så vi skulle nog kunna fylla hela tidningen. Flickorna var i skolan vid besöket men precis innan fotografering hämtade jag hem dem och de kände sig som filmstjärnor. Vi hoppas nu att det blir en bra artikel, fylld av ljus och kärlek.

Nu har jag gått med i campingens syjunta. Jag har varit med en gång och oj så roligt jag hade. Vi snackade, fikade, hantverkade och skrattade. Precis som sig bör när man samlas ett gäng med samma intressen. Det är väldigt trevligt att lära känna fler här på campingen. De har en grupp som lagar mat ihop och några promenerar tillsammans.

Jag går även på hundkurs med vår hund. Han är väldigt mycket hund i en liten kropp. Enligt kursledaren skulle han passa bra som tjänstehund. Vilket innebär enormt mycket jobb och träning. Jag har varit 3 av 6 gånger och känner att jag får bra verktyg att arbeta med. Han är ju än så länge bara 10, snart 11 månader. Jag vill ju göra rätt från början och därför känns det viktigt att få professionell hjälp.

Nedräkningen till jullovet har börjat. Jag har lånat två kalenderböcker. Kalenderbok är en bok uppdelat i 24 kapitel där man läser ett kapitel per dag under decembermånad. Som en nedräkning till julafton. Den ena boken handlar om en vätte och en mus som reser genom Sveriges landskap. Den andra handlar om en Kentaur. Igår började vi läsa i dem. Direkt efter middagen (när alla var samlade) passade jag på att läsa. Eftersom ett av barnen inte är här på heltid så har vi redan börjat läsa. Det var väldigt uppskattat.

Jag har ju glömt att berätta att vår lilla tomtenissa har flyttat med oss i bussen. Hon satte upp sin dörr häromdagen och lämnade ett brev och lite godis till flickorna. Flickorna uppskattar detta väldigt mycket. Det värmer att se deras glädje och veta att vi skapar fina barndomsminnen.

Jag går med Frid! /Sol

Hösten är här och äventyret kan börja.

Sist jag skrev var det vår och mycket har hunnit hända. Vi insåg snabbt att det var ganska långt att köra barnen fram och tillbaka till deras nya skola. De slutar dessutom olika tider. Vi började titta på alternativ och kom fram till att nu fick vi en anledning att flytta. Vi har inte trivts särskilt bra med att bo i kvarter. Vi har letat boende på landet men inte hittat rätt. Vi har ju en dröm och det är att få leva mer i frihet. Vi älskar ju att resa och har tyckt att huset har tyngt oss. Det finns ju alltid något att göra och det kostar en hel del att sköta hus och trädgård. Vi pratade om alternativ och hur det skulle funka. Vi tittade på olika livsstilar på Youtube. Tillslut kom vi fram till att vi ville ha en buss. Vi pratade med barnen och de blev eld och lågor. Ja, vår son på 17 år var tveksam. Vi pratade och kom fram till vad han oroade sig för. Han ville ha möjlighet till sitt privata liv. Han bor ju på internat och van att klara sig själv. Han hade ingen lust att trängas ihop med syskon i en buss. Vi löste det med att köpa en husvagn till honom som frun byggde om till honom. Han behöver ju inget kök men istället prioriterades en ordentlig säng, soffa, tv hörna och hans stora högtalare.

Vårt nästa bekymmer var att få sålt huset och hitta någonstans att sätta en buss. Huset blev sålt på några månader och vi har hyrt ett förråd som vi har alla saker i vi vill behålla. Barnen fick behålla allt de ville men vi vuxna har rensat ganska hårt. Helt otroligt vad man kan samla på sig.

Vi bestämde att vi skulle leta efter en buss som var mer eller mindre färdig. Vi hade inte tid att bygga från början. Vi letade först på säljsidor men hittade inget som passade oss. Antingen fattades sängplatser eller så fanns det inget kök. Vi var och tittade på en dubbeldäckare men den var i alldeles för dåligt skick. Frid lyckades till slut leta upp en ombyggd bokbuss som passade oss, om inte 100 % så iallafall 90 %. Den har kört i Boden som bokbuss men var nu ombyggd till husbuss.

Kruxet var att bussen befann sig i Luleå. Vi kunde alltså inte titta på den i förväg. Vi fick lita helt på säljarna. Vi hade dock ingen bra erfarenhet av säljare. Vi hade redan fått höra hur säljare höjde sina bussar till skyarna och när vi sen kom på plats var föremålet mer eller mindre skrot. Nu fick vi helt köra på magkänsla och den sa faktiskt; kör!!! Säljarna gjorde vad de kunde för att visa oss sanningen genom att filma bussen överallt och skicka filmerna. De höll bussen till oss tills vi hade sålt huset. Det visade sig att säljarna var helt underbara och sanningsenliga. Tack!!

Då var dagen inne. Vi hade bokat tåg upp till Stockholm för att sen ta nattåget till Luleå. Det blev en pirrig och spännande resa. När vi kom fram till Luleå stod säljaren där och tog emot oss på stationen men bussen som transportmedel. Vi åkte hem till säljaren och hans familj. De bjöd oss på middag och var otroligt gästvänliga. Sen hade vi en lång resa framför oss för att ta oss hem från Norrland till Skåne. Vi började köra söderut på lördagskväll. Vi kom hem tisdagskväll. Då hade vi passerat hela Sverige och kört igenom sen höst, snö, kyla, tidig höst, ja, alla varianter man kan tänka sig. Barnen njöt och tyckte det var toppen. Det var ju ganska mysigt att kunna titta på tv när man åker.

När vi väl var hemma vid huset började inflyttningen. Det fanns inga garderober i bussen så det var det första vi gjorde. Vi tog helt enkelt av våra garderober i huset och flyttade ut dem i bussen. Vi skruvade upp krokar till jackor och så fortsätter det. Vi håller på att bygger och fixar för att kunna bo bekvämt. Nu har vi bott i bussen på heltid i lite mer än 1 månad. Vi löser saker efterhand. När vi hade värsta kaoset med att tömma huset undrade vi om vi hade tagit rätt beslut. Nu vet vi att vi har gjort rätt. Det slutade med att vi står på en camping. Grottbyns camping i Höör. Här får vi stå skrivna. I Sverige måste man stå skriven på en adress och här har vi även vår brevlåda. Vi stormtrivs här med både platsen, andra campare och ägarna.

Vi har valt att göra detta för att kunna ha mer frihet i livet, för att kunna vara mer tillsammans och komma närmre familjen. Om vi märker att vi inte trivs eller om barnen mår dåligt av det så flyttar vi bara in i ett traditionellt boende. Svårare än så är det faktiskt inte. Vi har även valt temat för bussen. Givetvis blir det ett sagotema. Vi älskar att läsa och älskar sagornas värld. Det är ju dessutom en bokbuss. Klart vi ska ha ett sagotema.

En rolig anekdot är att tjejen i paret som köpte vårt hus har samma intresse som mig. Hon vill väva och älskar att odla. Men det roligaste av allt är att hon är från Boden och har alltså lånat böcker i vår bokbuss när den var verksam. Hur otroligt är inte det!!!

Vi har fortfarande vardagsliv med stressande att passa tider och sköta disk, tvätt och matlagning. Vi håller dessutom fortfarande på att landa i vårt nya liv. Men livet känns mycket lättare och enklare. Jag trodde jag skulle sakna diskmaskinen mest. Nuförtiden lastar jag trillevagnen med disk och drar ner den till servicehuset. Där står jag i min ensamhet, tittar på Netflix och diskar. Det tar tid och är annorlunda mot innan men jag njuter. Det blir en stund av egentid och nedvarvning. Vi duschar i servicehuset trots att vi har dusch i bussen. Det blir aldrig tjafs om att toan är upptagen, här är gott om toaletter och duschar. Barnen bråkar om samma saker som när vi bodde i hus. Vi har två tv apparater i bussen och alla kanaler som sen innan. De väljer dessutom ibland att gå ner i servicehuset för att titta på film på deras stora tv. De går även gärna dit om de har kompisar på besök. Vi har tillgång till tvättmaskiner och torktumlare i servicehuset.

Vi har alltid prioriterat familjen och barnen men nu är det mycket lättare. Vi har en del höjdpunkter att se fram emot. Vi har bokat platser till mello, en konsert med Dolly Style och Theoz och har även planer på julmarknader.

Välkommen till vårt nya liv i buss! Hoppas ni vill hänga med på vår resa.

Jag går med Frid! /Sol

Trädgårdsfix, Waldorf, operation och tacos

Vi kom iväg med husvagnen och även om det var kallt blev det en riktigt mysig helg. Nu har vi bestämt oss för att vara hemma några helger på rad för att kunna fixa i trädgården. Det har bland annat kommit upp ett staket så vår lilla hund kan springa fritt i trädgården vilket han älskar att göra. Vi har även flyttat ut hönsen till sitt sommarhus och vår kanin har fått flytta ut från köket. Frun gjorde ju en otroligt fin kaninbur till våra andra kaniner och nu har Bella fått flytta ut i den. Hon älskar att vara där. Det är en stor bur så hon kan få möjlighet att sträcka ut ordentligt när hon springer. Tyvärr är det fortfarande kallt men Bella har ett varmt hus att ta skydd i. Spenaten växer och tomaterna är omplanterade.

Flickornas nya skola har uppfyllt all vår önskan om en bättre skolgång. Vår tjej som går i 5:an har bara hunnit vara där i några dagar för hon har opererats. Hon fick ju en cysta i sitt öra för ett år sen som tuggade sönder hennes hörselben. När de opererade ut cystan förra året försvann även hennes hörsel på det örat. Detta har givetvis påverkat henne mer än vi kan ana. Men nu var det dags för att sätta tillbaka ett hörselben så hon kan få tillbaka hörseln. Det är lika fantastiskt som det låter. Tänk vad läkarna kan göra nu för tiden. Nu är hon hemma med bandage och om en vecka får hon komma tillbaka till skolan. Sen ska hörseln komma tillbaka successivt. Men de dagar hon var i klassrummet hann hon få vänner och hon avgudar sin nya fröken. Hon gillar även upplägget de har på sitt sätt att arbeta. Vår stora tjej som går i 6:an stortrivs i sin nya klass. Hennes kreativitet blomstrar. Hon fingervirkar, ritar, stickar och lär sig Rubiks kub. Det är värmande i hjärtat att se denna förvandling.

När dottern blev inlagd för operation lät jag henne rita på en bit tyg. När hon låg på operation tog jag mig igenom väntan genom att brodera hennes ”teckning”. Den väntan när ens barn opereras är nog den värsta väntan som man kan uppleva. Hon blev väldigt nöjd med sin bonad. Vi har bestämt att den ska ramas in som ett minne av operationen när hon fick sin hörsel tillbaka.

Idag är det fredag och i vår familj betyder det tacos till middag. Jag älskar tacos och jag älskar enkelheten kring sådan mat. ”Plockemat” är definitivt en favorit hos mig. Idag börjar årets första vikingamarknad. Ale utanför Göteborg. Vi hade en tanke att åka dit men när vi fick reda på att dottern skulle opereras veckan innan lade vi planerna på is. Vi avvaktar ett par helger och sen ska vi vara med på en annan marknad. Men det återkommer jag till. Förhoppningsvis är vädret varmare då.

Önskar alla en härlig valborg.

Jag går med Frid! / Sol

Ny skola, husvagn, sådder och klimatångest

Då var det klart! På torsdag är det sista dagen på skolan för flickorna för nästa vecka börjar de på sin nya skola. De har fått ledigt idag och imorgon då skolorna har påsklov veckorna efter varandra. Så för att flickorna skulle få påsklov tog vi de lediga. Det är så spännande och vi längtar allihopa. Bara höra dottern, som inte går i skolan för tillfället, säga att hon längtar gör ju allt. Vi har så många funderingar och vi är så nyfikna på denna skolans sätt att arbeta på. Vi har valt en waldorfskola och jag vet om att waldorfskolor har varit uppe i debatt för tyvärr har det funnits skolor inom den pedagogiken som har misskött sig. Men denna skolan fick, precis som alla Sveriges Waldorfskolor, en grundlig utredning och fick därefter toppbetyg. Jag har dessutom en väninna som har barn på skolan och hon har även arbetat där. Så det känns tryggt. Nu ska vi först njuta av påsklov.

Vi har varit mycket sjuka och i lördags skulle vi hämta hem vår husvagn. Som vi har längtat. Men jag låg däckad i förkylning och feber och planerna fick ändras en aning. Tanken var att köra hem husvagnen till svärföräldrarna för att kunna laga taket på husvagnen och sen premiärsova i husvagnen. Det blev istället att frun tog hela flocken inklusive hund i bilen, hämtade husvagnen, körde den till sina föräldrar och lagade taket. Men ingen övernattning utan kom hem till kvällen igen med hela ekipaget. Jag fick något så ovanligt som en hel dag för mig själv. Som sjuk var det välbehövligt. Det var förmodligen därför jag blev bättre redan dagen efter. Jag sov en runda, kollade film själv men även med sonen som också var hemma. Det var precis vad jag behövde. Nu är husvagnen hemma och vi har redan spenderat tid där. Vi fikar, spelar spel, ritar och bara myser…i trädgården.. Behöver inte vara svårare än så. Men nu längtar vi ut på vägarna.

Kylan håller oss i ett järngrepp och jag börjar bli riktigt less på det. Jag tror att alla de här bacillerna som flyger rundor försvinner när vädret stabiliserar sig och våren får komma igång. Det är ljusare nu och temperaturen är ok när solen är framme men att det måste hålla på att frysa varje natt är bara drygt. Jag sådde spenat ute i en pallkrage i februari och de har börjat titta upp nu. Tyvärr är jag ganska dålig på att komma ihåg att täcka över på natten och att ta av på dagen. När det slutar frysa på nätterna kan jag låta överdraget vara av. Sen har jag ju satt tomater, också i februari, som har blivit omplanterade en gång. De är så misskötta nu och jag måste verkligen plantera om dem igen. Tomater mår bra av att planteras om många gånger. Försöker intala mig att den hårda behandling jag har gett dem bara härdar dem inför utplantering. Men om jag inte ska ta dö på dem är det hög tid för större krukor. Vi sådde även gula ärtor för att få ärtskott att skörda. De har gett skörd två gånger nu och ev kommer en tredje gång. Det är superenkelt att så och enkelt att klippa hur mycket man vill ha när man sitter och äter. Nyttigt och gott är det också.

Jag såg någonstans att den 3/4 hade vi använt jordens resurser för i år. Jag fick en sån enorm klimatångest. Det var en känsla av panik. En enorm rädsla. Vad håller vi på med? Varför fortsätter människan ta död på sig själv? Vad ska finnas kvar till våra barn, våra barnbarn? Jag vill göra så mycket men det känns som en droppe i havet. Vi släckte ner på earth hour och vi tar hand om våra rester, sopsorterar, flyger aldrig, köper mycket begagnat och vi kan säkert göra ännu mer. Sen hör man om stora företag som bara kastar hur mycket som helst och slösar på våra resurser. Blir så ledsen att vi som privatkonsumenter ska göra så mycket och hela tiden men stora företag inte behöver ta ansvar. Hela tiden styr pengarna. Vilka pengar ska rädda oss när vi har förgiftat vattnet, djuren och våra växter? Just nu är jag inne i ett rensningsprojekt och ska tömma så mycket som möjligt av våra saker. Det är dags för ett skifte. Jag har samlat på mig bland annat tyger och annat hantverksrelaterat. Jag vill inte säga att jag har förändrats men jag har tagit fram den jag är. Den jag nog alltid har varit men inte vågat visa. Jag ska tömma ur och börja om från noll för att se vad som är viktigt i livet. Jag är en nomad och det är svårt att leva lätt och enkelt när hemmet är belamrat med saker. Sen är jag väldigt praktisk och vill därför ha praktiska prylar som förenklar livet. Som diskmaskin, tvättmaskin och dusch är krav i mitt liv nu när vi har stor familj. Ett hem, en bas är ett annat viktigt krav för tryggheten för familjen. Men annars behöver jag mer frihet i livet. Som tur är har jag en fru som är helt inne på min linje vilket förenklar vårt liv tillsammans. Hon hänger med på mina spontana ryck utan att blinka. Vi mår som bäst när bilen är fullpackad och vi är på väg och snart är det dags.

Jag går med Frid! /Sol

Fredag, skolexkluderad, ekorrhjul och en massa annat.

Idag är det fredag. Fredagar är något speciellt. Det ger en speciell känsla, en lätthet i kroppen. När jag arbetade brukade vårt arbetsgäng mysa till det extra på fredagar. Vi kunde tex bjuda gruppen på en lyxkaffe som en ”Frappe”. Stämningen var ofta gladare. Nu jobbade vi bara veckodagar så för oss stod fredagen för ledighet. Arbetar man helg så är kanske känslan annorlunda. Jag arbetade helg när jag var i början av mina arbetsår men då var hela livet en fest så det var säkert ingen skillnad på vardag och helg. Nu när jag har barn brukar vi ha en annorlunda eftermiddag på fredagar. Vi kanske myser med popcorn eller ger oss iväg på äventyr. På kvällen är det mys framför en film. Snart är det dags att hämta hem husvagnen och sen lär det bli äventyr med vår lilla snigel. Frid har ju precis startat igång sitt företag så detta året kan vi inte räkna med någon längre semester och då är det ju perfekt att sticka iväg på helgerna med husvagnen.

Det är mycket starka energiskiften på jorden nu och jag tror inte det har undgått någon. För 6-7 veckor sen gick jag med i en grupp som dricker ”kristallvatten”. Dvs man lägger en kristall i ett glas med vatten och låter det stå över natten. På morgonen dricker man vattnet som då har blivit påverkat av energin i kristallen. Vi började med en kristall för baschakrat och sen har vi jobbat oss uppåt. Vi har druckit för ett chakra under en vecka i taget. Jag är så tacksam för att jag hängde med på detta med tanke på energin som händer nu. Det är viktigare än någonsin att hålla sig jordad och förankrad i sig själv. Stå i sin egen sanning. Det är allt annat än lätt men samtidigt är det ju det enda som känns bra. När man står tryggt i sitt hjärta trots att det stormar. Just nu kämpar jag med näbbar och klor för dottern som inte mår bra i skolans värld. Hon är vad man kan kalla skolexkluderad och jag måste hitta ett annat sätt för henne att kunna känna sig inkluderad. Nu har jag hittat en annan skola som har gett oss ett otroligt fint bemötande och med stor förståelse för dotterns behov. Tyvärr är jag inte ensam om att ta detta beslutet. Dottern bor hos mig på 100 % men jag får inte ta beslut själv. Det är en fantastisk värld vi lever i. Sverige har en hel del att jobba på när det gäller barnens bästa. Det heter ju så fint att Sverige sätter alltid barnen främst. Tyvärr är det en sanning med modifikation. Så länge barnet lever i en kärnfamilj, klarar skolan med betyg som ligger lite över medel, sköter sina fritidsaktiviteter och börjar jobba efter sin utbildning så är allt lugnt. Men så fort du hamnar utanför dessa ramar brister Sverige big time. Har du en högre intelligens eller lägre, har du svårt att anpassa dig till skolans ramar eller är lite annorlunda så kan du glömma stöd. Man lägger gärna skulden hos föräldrarna och barnen får skämmas som inte gör det man förväntas. Min dotter är inte en hemmasittare som är det tjusiga ordet för såna som henne. Hon är exkluderad av skolan som inte kan bemöta hennes behov och därför blir hon hemma för att inte gå under. Vi har en alldeles för hög andel av ungdomar som avslutar sina liv pga att de inte har stödet. Mina barn har och kommer alltid ha stöd hos mig och Frid. Vi kommer alltid stå upp för dem. Tyvärr är det, som jag sa, inte bara vi två som tar beslut eftersom jag fick de 3 första barnen med en annan. Men jag kommer aldrig ge upp när det gäller det bästa för mina barn. Det var en av alla saker jag tog på mig samma dag som jag blev förälder. Att stå upp för mina barn och alltid skydda dem. Mina barn är det viktigaste för mig och de kommer alltid gå först.

Varje morgon gör jag min morgonritual och det innebär att jag skriver ”dagbok” över mina tankar och funderingar. Jag går också igenom mina drömmar. Minst en meditation blir det och sen lite mer skrivande. Detta gör en stor skillnad för min dag och mitt mående. Sen jag började meditera varje dag ser jag en stor skillnad. Jag kan hantera livet på ett lugnare och tryggare sätt. Jag har skapat ”min hörna”. När jag känner att jag behöver samla tankar och känslor under dagen är det där jag landar. Ibland stickar jag och ibland mediterar jag. Kanske bara sätter mig och skriver av mig. Detta är mitt sätt och jag är så tacksam för detta. Naturen gör detsamma för mig och snart är det skönare uteväder och då är det möjligt att jag minskar mina stunder i hörnan. Man får hitta sin egen grej, vissa springer en runda och andra gör yoga. Så länge man inte gör något som skadar sig själv eller andra så är det fritt fram.

Vi har pratat en del om att komma ur ”Svensson-livet”, det berömda ekorrhjulet. Vi trivs inte i detta ”villakvarterboendet” men eftersom Frid har startat företag får vi inget nytt lån. Vi får försöka hitta ett liv som passar oss trots att vi inte kan flytta på ett par år. Vår dröm är ett boende på landet gärna i skogen. Utan grannar. Intill en badbar sjö. Där kan vi hålla våra ceremonier i trädgården utan att störa någon med vår eld och vårt trummande. Där vi kan ha vår tipi och bada nakna i sjön. Hahaha. Ja, vi får väl se om det finns ett sånt boende här i Skåne. Min dröm är ju att bo i Småland men så länge de stora barnen ska åka till sin far varannan helg så får vi ju bo relativt nära.

Hur går det då med vår nya familjemedlem? Fantastiskt. Ja, han är ju en valp så det kissas och bajsas inomhus titt som tätt och de där tänderna biter ju på allt. Men det är ju så det är med valp. Annars är det underbart. Han gör att vi alla kommer ut flera gånger om dagen och håller ena dottern trygg på nätterna. Första gångerna väckte han henne mitt ni natten men nu sover han hela nätter. Välkomnandet alla får när de kommer hem är översvallande och speciellt för sonen som bor på internat och bara är hemma varannan helg betyder det säkert en hel del. Vi ska anmäla oss på valpkurs och upptäckte att vi har brukshundsklubben en bit utanför byn. Det ska bli jättespännande.

Men då var det fredag och regnet vräker ner. Igår när dottern kom hem från skolan hade jag förberett popcorn, dricka och fruktfat. Jag och våra tre flickor hade en mysig stund när vi lekte gå-på-bio. Äldsta dottern åker till sin far idag och därför brukar vi försöka ha vår fredag på torsdagen varannan vecka. Vi håller stenhårt på åldersgränser i vår familj. Nu har vi börjat titta på Sagan om ringen med flickorna. Den är från 11 år och nu är mellantjejen 12 år och vi känner att de klarar den om vi sitter med dem. Vi har ju nyligen tittat på de 4 första filmerna om Harry Potter. Vi har alltid valt filmer som barnen klarar av. Sen blir det ju väldigt mysigt att sitta tillsammans hela familjen. Även om det innebär en tecknad film för yngre barn. Det är ju vi vuxna som får anpassa oss efter barnets behov och ålder och inte tvärtom. Det blev ett långt inlägg idag och det är roligt att vara igång med en någorlunda regelbunden bloggning. Jag ska komma igång med youtube också, är tanken. Det kommer när tiden är rätt. Det är redigeringen som är min svaga punkt och då är jag beroende av min fru att göra det. Hon är proffs på det mesta och även på redigering. Min klippa och mitt allt. Tackar varje dag för att jag har fått möjlighet att leva med henne. Med henne kan jag vara mig själv och då växer jag som människa på allra bästa sätt. Tillsammans kommer vi klara allt!

Jag går med Frid! /Sol

Hund!!!!

Då är ett av våra projekt i hamn. Vi har blivit med hund. Vi har velat ha hund i många år men det har inte passat. En hund kräver en del av oss som familj och det har inte varit läge. Idag startar Frid sin firma (woohoo!!) och det innebär ganska mycket jobb för henne hela sommaren. Vilket betyder att vi inte kommer komma iväg så mycket som vi brukar. Vi började diskutera hund igen för några veckor sen och som av en händelse hade en gammal bekant valpar till salu. Sen gick det undan. Det visade sig vara en så kallad allergihund. Alltså en hund som väldigt många allergiker tåler. Vi åkte dit och vår dotter som är allergisk mot katt, kvalster och pollen fick provlukta på valparna. Det gick bra. Men vi bokade in ytterligare besök och utan några som helst mediciner i kroppen klarade hon testet. Föräldrarna till valparna är Malteser och Lhasa apso. Då blir valparna Lhateser. Vi valde en brun valp med svarta strimmor. Han är liten som ett gosedjur och har ett sånt rart ansikte. Barnen är i 7 himmelen och det är vi föräldrar också. Vi är totalt förälskade i denna lilla varelse. I en snar framtid ska jag boka valpkurs och jag ser så framemot detta hundliv. Vi kan ha med honom på våra resor med husvagnen och på vikingmarknader. Vi har valt namnet Sammy till honom och vi kallar honom också Lillebror. Vi valde en hane för det kändes rätt. Då slipper vi löptid och kan ”enklare” kastrera om vi tycker det behövs. Denna rasen blir långhårig men vi har bestämt att hålla honom kortklippt. Tycker de är så söta då.

Sammy

Ja, då har ni fått reda på ett av våra hemliga projekt. Det kommer dock ett till. Men det håller jag lite till på.

Nu ska vi fira fruns företagsstart. Jippi!!!!!!

Jag går med Frid! /Sol