Barnens bästa och krokning

Då var det en ny vecka och om två dagar går vi över till februari. Det har varit en riktigt härlig helg och dotterns kompis har sovit över. Vädret har inte varit jätteroligt men flickorna har ändå haft fullt upp både inne och ute. Idag blåser det kraftigt och det blir ingen skogspromenad. Men det är ok, det kommer fler tillfällen. Idag kommer äldsta dottern hem och det är alltid skönt att få ta det lugnt och bara landa då.

Varannan fredag och följande måndag kör jag sonen från och till hans internat. Det tar ca en timme enkel resa. Han skulle givetvis kunna ta tåget/tågen (det blir minst två tåg) men jag vill gärna köra honom. Jag är så tacksam för att vi har denna möjligheten. Den stunden vi får av ren kvalitetstid är guld värt. En 16 årig kille som dessutom har ”flyttat hemifrån” få man inte många stunder med när kompisarna/flickvännen lockar på helgen. Vi hinner gå igenom många samtalsområde på vår biltur. Jag njuter fullt ut och vet att det är tidsbegränsat. Om ca 1,5 år har han eget bilkörkort och kör förmodligen själv. Jag kan själv komma ihåg friheten mitt körkort innebar och givetvis önskar jag detsamma åt sonen. Den nära relationen jag har med barnen är inte självklar och jag värdesätter den högt. Men jag har också jobbat hårt för den. En fin relation med sina barn är inget som man kan ta för givet. Bara för att man är förälder har man inte rätt till sina barn. Det är något man förtjänar. Man kan ju dagligen läsa om barn som tvingas till umgänge med föräldrar som verkligen inte har förtjänat umgänge med sitt barn. Bara för att man har satt ett barn till världen betyder inte det att man har rätt till barnet. Nyligen dog en 8 årig pojke för att han tvingades till umgänge med sin biologiska pappa. Som pojken hade uttryckligen sagt att han var rädd för. Pappan hade varit våldsam och detta var till kännedom för myndigheterna. Ändå tvingas pojken dit.

Ett annat fall där barnen tvingades till sin våldsamma pappa kände sig mamman så desperat så hon valde att ta sitt och sina barns liv. För att myndigheterna inte kunde skydda eller lyssna på henne och barnen.

Vi ska inte prata om alla barn som tvingas till umgänge med en pappa som är psykiskt sjuk där det inte är fysiskt våld med i bilden. Där pappan kan manipulera sin omgivning till den milda grad att mamman blir av med vårdnaden om barnen för hon inte vill ”samarbeta”.

När ska detta ta ett slut? När ska barnens bästa få stå i centrum? Det heter ju så fint att Sverige sätter barnen i centrum och det är för barnens bästa. Hur kan det då komma sig att fler och fler barn far illa?

Sveriges myndigheter får faktiskt se över sina rutiner och kanske gå en eller två utbildningar i barnkunskap, trygghet och anknytning.

Om vi ska gå in på ett annat ämne så kan vi ju prata lite hantverk. Just nu har jag färdigställt tre små stickade kaniner. Varsin till flickorna. Kaninerna fick olika färger på sina tröjor så vi ska kunna hålla reda på dem. De två yngsta flickorna fick sina i helgen och den stora tjejen får sin idag när hon kommer hem. De blev väldigt uppskattade. Jag är nu i full färd med att bli färdig med en disktrasa i lin. Jag har valt att kroka den för jag tycker det är både vackert och praktiskt. Dessutom ville jag bara träna upp min krokning inför sjalar jag har tänkt att kroka. De ska krokas i ren ull. Du kan hitta mig på youtube där jag har en kurs i krokning för nybörjare, https://www.youtube.com/watch?v=4UnBjledJbA&t=290s , om du är nyfiken på krokning. För övrigt har har jag sytt vidare på min klänning i helgen. Jag vill så gärna hitta ett bra mönster jag kan kopiera för flera olika klänningar. Men just detta får jag inte ordning på vid ärmen. Det blir för snävt och även om jag har sytt mycket vet jag inte hur jag ska ändra mönstret för att få ordning på det. Jag får helt enkelt fortsätta prova och ändra. För övrigt har jag tänkt att rensa ut hårt bland mitt hantverk. Jag har provat på oändligt många olika sorters hantverk genom åren och får nu rensa ur. Behöver ju inte ha hemma allt och definitivt inte sådant jag inte gör längre. Tyger är en sådan sak jag har samlat på mig och ändå har jag aldrig rätt tyg när jag vill sy. Sen tänker jag inte göra mig av med allt men en rensning är nödvändig. Vi köpte ju på oss en massa vävstolar och de behöver vi inte längre. Livet skiftar och går i cykler. Det gäller att hänga med. Även om jag har gått utbildning inom hantverk betyder inte det att jag måste få en stor karriär i hantverk utan jag kan plocka godbitarna ur kakan. Kunskap är alltid bra och kommer alltid till nytta.

För övrigt lever livet och våren är välkommen.

Jag går med Frid! /Sol

Nytt år, 2023

Då var jul och nyår bakom oss. Vi har haft en skön jul med mycket härligt firande med familj och släkt. Många runt om oss har varit sjuka men vi har klarat oss. Julafton firades hemma med barnen och till flickornas stora förtjusning kom tomten. Tyvärr var storebror iväg precis när tomten var på besök. Tokigt som det kan bli. ; )

Nyår firade vi in med finaste vännerna. Vi hjälptes åt med maten och alla var mätta och nöjda när vi skålade in 2023. Vi hade dessutom fixat skattjakt till barnen, klippt ut stjärnor och dekorerat bordet med efter instruktioner av http://hannawendelbo.com Det var även där jag hittade skatten till barnens skattjakt. En diamant. Klippt av gamla tapeter. Bara älskar sånt. Hanna visar även hur man kan klippa ut lyckokakor och stoppa in lappar där det står fina saker på. Självklart gjorde vi det också. Det blev väldigt uppskattat.

Vi njöt av att ha jullov och sista helgen innan skolan drog igång igen tog vi in på hotell. Vi hade dessutom möjlighet att checka in tidigare så vi kom dit redan vid 10.30. Hotellet har en pool som vi passade på att besöka. Man bokade den privat och det tyckte flickorna var väldigt spännande. Sen hängde vi på rummet vilket stressade mig lite först men snabbt insåg jag att det var nog det alla behövde. Till kvällen beställde vi pizza som vi satt i sängen och åt av. Det myset lever vi länge på. Till flickornas stora lycka fick vi plats i stora sängen allihopa och där sov vi gott.

Vi valde att åka på hotell för att få ett miljöombyte och fast vi egentligen inte gjorde något speciellt så gjorde det en enorm skillnad. Det blev en helt annan energi i kroppen efteråt.

Vi har börjat gå i skogen varje dag som vädret tillåter det. Lite mat och dryck med så är utflykten fulländad. Det är jag och de två yngsta flickorna. En dag vräkte regnet konstant och vi bestämde oss för att stanna vid ett vindskydd och leka istället. Då fick vi idén att sova i vindskydd, sagt och gjort, nu i helgen packade vi bilen och drog iväg. Vi fick leta ett tag innan vi hittade ett vindskydd som låg relativt nära vägen. Vi hade ju en del saker med oss. Det slutade med att vi hamnade på ett ställe vi har varit innan. Det är en bit att bära packningen men helt klart värt det. Vi hade med oss vikmadrasser, fällar, sovsäckar, kuddar och extra kläder. Ja, givetvis mat också. Torr ved hade vi också med för vi anade att det inte skulle finnas ved vid denna tiden på året. Det hade regnat rejält på vägen dit men när vi packade ur bilen var det uppehåll. Vi hann även göra upp eld och fixa mat. Vi värmde vatten och gjorde ”varma koppen”, kaffe och macka direkt när vi kom dit. Till kvällen värmde vi fisksoppa som vi hade med färdig, det var rester från kvällen innan. Sen kom regnet och mörkret. Vi tände lyktor och gjorde oss färdiga för att krypa ner i sovsäckarna. Det blev tandborstning och lite klädbyte. Barnen hade ju overaller och de tog vi av. Vi hade med ett extra lager kläder de fick ta på sig. Vi är ju vana vid vikingalivet och vet hur bra ylle värmer. Så alla hade yllemössor och yllefiltar ovanpå sovsäckarna. Jag och Frid var faktiskt klädda helt som vikingar. Vilket innebär lager på lager. Jag hade underställ och ylletröja under min linneklänning. En ylleklänning ovanpå linneklänningen och ytterligare en ylleklänning som är som vikingatidens kappa. Vi hade handledsvärmare nålbundna i ylle och yllesockor. Men som sagt när vi skulle sova tog vi av ytterkläderna och tog på ”sovkläder”. Klockan 19 låg vi nerbäddade och det är inte ofta vi har lagt oss vid den tiden. Hahaha. Men då var det ju beckmörkt och regnet vräkte ner. Vår stora tjej låg och läste i sin bok med hjälp av ficklampa och vår lilla tjej somnade efter en stund. Vi vuxna var väl mer eller vakna större delen av natten för att hålla koll på flickorna så de hade mössor och filtar på sig. Men det var det värt. Man sover väldigt gott utomhus och behöver inte lika många timmars sömn. När vi vaknade hade det slutat att regna och stormen hade lugnat sig lite. Då gjorde vi upp en eld och värmde vita bönor i tomatsås. Vi åt även kokta ägg och mackor. Flickorna fick varm saft och vi vuxna drack kaffe. Det smakade riktigt gott. Vi visste att vädret skulle bli sämre så vi packade ihop efter frukosten. Vi hann dock inte bort till bilen förrän himmelen öppnade sig och haglet störtade över oss. Som tur var kom inte regnet förrän vi satt i bilen på vägen hem.

Sova på hotell och sova i vindskydd är ju en stor kontrast. Vi gillar dock båda och det gäller hela familjen. Vi skickade en bild från vindskyddet till vår 16-åring och berättade att vi sov i vindskydd och får tillbaka kommentaren; Mysigt.

Vi var helt slut när vi kom hem från vårt skogsäventyr men hade ändå fått energi och beslöt oss för att städa ut julen. Nu är det ju en del vinter kvar men visst känns det att den ljusa tiden är här.

Idag har solen varit framme nästan hela dagen och det är länge sedan vi fick njuta av den. Det har blivit en skogsrunda idag igen. Håller tummarna för att vi kommer kunna göra detta flera gånger i veckan. Kommer snön kan vi inte gå men visst, då kan vi ju leka i snön. Känner verkligen hur både jag och barnen behöver den rundan. Det är ju jätteviktigt att få dagsljuset och den friska luften för att må bra. Runt oktober går jag i ide och vill bara vara inne men nu längtar jag ut. Vår ena dotter mår väldigt dåligt pga olika saker och då är detta en bra sak att göra för bättre mående. Vår yngsta vill inte vara på sin förskola eftersom hon tycker det är stökigt med alla barn och har nog fått separationsångest eftersom Frid har fått ändrade tider och är hemifrån större delen av dagen och vår äldsta började på internat nu när han började på gymnasiet och därmed ”försvann” från vår familj. Jag tror det blev jobbigt för henne och hon mår bäst när vi är alla samlade hemma. Eftersom vi har valt att jag ska vara hemma för att kunna hjälpa vår näst yngsta dotter kan yngsta också få vara hemma. Nu har vi påbörjat nedräkning till sportlovet.

Jag går med Frid! /Sol

Fortsättning på höstlov

Vädret är lite varannandags väder. Varannan dag är det så otroligt molnigt så det känns som solen aldrig går upp och varannan dag är det soligt. Det är fortfarande milt och det går upp emot 15 grader vissa dagar. Det innebär att vi kan vara ute en hel del. Det är klart att vi kan vara ute när det regnar också men det är betydligt roligare med uppehåll. Vi har varit ute varje dag. Vi har gått till biblioteket och lämnat böcker, vi har varit på lekplatsen och igår grillade vi korv i trädgården. Det finns ju inget mer rogivande än att sitta vid en brasa. Idag ska vi köra till skogen och gå en runda. Solen skiner så härligt så det gäller att passa på.

Jag har sytt upp en klänning och är väldigt nöjd med valet av modell. Det är bara ärmen som ska ändras lite men annars är det bra. Det är en modell som påminner om min vikingklänning. En långklänning med prinsesskärning. Jag har ändrat grundmodellen och tagit bort stängningen fram. Jag har dessutom gjort den av ett påslakan. Sånt gillar jag. När man kan ta begagnade tyger och göra något nytt. Jag älskar att använda klänning och detta är en hellång klänning med långa ärmar. Jag tänker göra den i två varianter så jag kan ha en kortärmad till sommaren. Den kommer finnas på bild på mitt insta @frejasnet när den är färdig.

Sen ruvar jag lite på mina två barnböcker och gör lite finlir innan jag skickar de till förlaget. Det känns väldigt nervöst och spännande och jag ber om att de ska tas emot med kärlek. Det är två böcker som handlar om det viktigaste vi har. Våra barn. Budskapen i böckerna vill visa att alla barn är viktiga och speciella. Alla kan göra skillnad. Böckerna förmedlar fantasi och magi. Min tanke är att dessa böcker ska läsas för barnen på förskola och skola så att alla barn får höra detta. Det är framförallt barn som har allt annat än en idyllisk bullerbybarndom som jag vill nå ut till. Ge dem en livlina att hålla fast i. Mitt mål är att sprida ljus, kärlek och hopp till vår framtid.

Nu ska jag fixa fika till vår skogsutflykt.

Jag går med Frid! /Sol

Skogen och höstlov

Både i förrgår och igår var vi ute på eftermiddagen. Vi har ju haft en envis förkylning och nu i helgen var vädret så underbart att vi var tvungna att vara ute. I lördags lade jag ut en stor filt på gräsmattan och tog ut kuddar och leksaker. Flickorna uppskattade tilltaget och satte igång att leka och pyssla. Frugan höll på i garaget och städade och fixade för att förbereda för att kunna köra in bilen nu när vintern kommer. Jag höll i servicen och fixade lunch som intogs på filten, popcorn serverades och jag hann även sticka några maskor på äldsta dotterns sockor.

Igår (söndag) bestämde vi att åka till skogen och ta med lite fika. Jag som är matansvarig drog igång och stekte krabbelurer. Krabbelurer har många olika namn men det är en kombination av plättar och sockerkaka. Man steker små plättar som man sen doppar i socker. Alltså inget man äter varje dag. Men som en lyxig söndagslunch i skogen funkar det alldeles ypperligt. Vi packade in oss i bilen för att köra genom byn och ut till byns strövområde. Vi är så lyckligt lottade att vi har nära till ett härligt naturområde där det finns fina promenadleder, grillplatser och fikabord. Vi valde ett ställe där man fikar vid en bäck. Vi vadade genom vackra höstlöv och fascinerades av allt magiskt skogen har att erbjuda nu. Ljuset strilade ner genom träden och överallt hittade vi saker att prata om. Det var svampar, kojor som någon hade byggt, roliga träd eller härliga backar att springa nerför. Vi åt våra krabbelurer, barnen lekte och vi njöt. Givetvis samlades det löv och mitt samlande av lönnlöv spårade ur. Jag hade nämligen sett på @pysselmorgon (instagram) hur man kan göra roliga fladdermöss av lönnlöv. När jag gick där och samlade så började min hjärna fundera på hur vi kan göra för att kunna välkomna mer sånt i vårt liv. När vi är i naturen är vi som lyckligast och när vi är samlade är vi som lyckligast. Hur kan vi då skapa ett liv som innebär mer utevistelse tillsammans? När vi åkte på vikingmarknader var vi tillsammans ute men det var ju bara några helger på sommaren. Drömmen är ju att bo i ett enklare boende i en skog nära en sjö. Vem vet vad framtiden ligger och lurar på. Men tillbaka till mitt lövsamlande. Jag fick ihop en ofantlig mängd lönnlöv som vi satte igång att pyssla med när vi kom hem. Det blev fladdermöss, en lövkrans till dörren och lövkronor till flickorna. Sen blev där ändå löv över. Vi får helt enkelt fortsätta pyssla idag. Vi har ju lov och det ska pysslas och mysas hela lovet.

Sen en tid tillbaka har jag inte haft möjlighet att vara i källaren och väva. Nu när det är lov tänkte jag ta med flickorna ner och sätta igång vävningen igen. Mellandottern har velat väva sen vi hade vår vävstuga men det blev liksom aldrig av. Min tanke är att få igång den ena vävstolen till henne och den andra till mig. Jag tänker att det kan vara bra för henne att få ett projekt att sysselsätta sig med. Som vi dessutom kan göra tillsammans.

Uppdatering på flickornas julklänningar; Yngsta dotterns är ju färdig, mellandotterns är nästan färdig, det ska bara till en hälla och en knapp för knäppningen och äldsta är på god väg. Men jag måste prova den på henne innan jag går vidare. Hon är hos sin pappa denna veckan så jag får vänta med den. Tur att det är tid kvar. Skönt att för en gång skull vara ute i god tid med julklänningarna. Jag syr absolut inte nya varje år men ibland händer det. Jag har även tänkt ta fram ett mönster till en klänning till mig själv. Inte för julen då utan en klänningmodell att ha året runt. Jag älskar att gå i klänning men har för få för att kunna gå i klänning varje dag.

Nu fyller jag på lite här. Dagen har nästan gått och vi pysslade med lite av varje innan vi åt lunch. Efter lunch gick vi ut och tog oss an våra pumpor. Vi har fått vackra halloweenpumpor men även prydnadspumpor av mina svärföräldrar. Denna gången gjorde vi hål i botten istället för att skära ut ett lock. Jag har läst att pumpan ska hålla längre då. Man ställer helt enkelt pumpan över ljuset. Vi gröpte ur och gjorde läskiga ansikte på pumporna. Sen tog vi fram vårt hemliga vapen. En borrmaskin. Barnen tycker det är jätteroligt att borra en massa hål i pumporna. Det blir så fint när man sen tänder pumporna. Jag har sorterat ut kärnorna och ”köttet” ska jag göra pumpapajer av och kanske lite soppa. Älskar när man kan ta tillvara på allt. Tyvärr brukar vi ha fåglar som pickar sönder pumporna. Håller tummarna att de låter dem vara denna gången.

Det var allt för denna gången. Vi myser vidare..

Jag går med Frid! /Sol

Human design, manifestor

Jag har upptäckt human design. Googla på det.

Det är någon som har delat in världens folk i olika grupper. Det är ganska mycket och jag har precis upptäckt det. Men oj, vad spännande. Jag är en Manifestor. Och att upptäcka det har hjälpt mig enormt mycket. Jag vet inte hur jag ska komma fram till mitt rätta jag efter år av självutplånande och anpassningar. Men nu vet jag hur jag egentligen ska vara. En manifestor är en ledare. Vi jobbar intensivt och sätter igång olika projekt men sen måste vi vila. Vi ska vara de som sätter igång projekt och om vi stannar hela projektets gång ska där finnas andra som gör jobbet. Vi är idékläckarna. Det förklarar ju varför jag sen många år får idéer på löpande band men det blir aldrig mer än så. Men jag har gjort vad många manifestors gör. Jag har anpassat mig och försökt försvinna i mängden för att vara omtyckt. Jag har blivit tystare med åren om vad jag tycker. Det är ett resultat ifrån mina destruktiva relationer. Där jag fick veta att jag inte var mycket värd av olika skäl. Där jag fick lära mig att vara tyst och att vila var ren lathet. Som tur är lever jag i en frisk relation nu där vi ger varandra möjlighet att växa. Min fru är min klippa, min själsfrände, mitt allt. Vi ser varandra och ger varandra stöd. Det tog tid för mig att vänja mig vid det och det är ju bara ett bevis på hur sjuka relationer jag har levt i. När man har levt i manipulativa och destruktiva relationer är man ofta väldigt skadad och har ett stort medberoende. Det tog lång tid för mig att se hur sjuk relation jag hade varit i. Manipulationen sker successivt och sociopater, psykopater och narcissister är otroligt skickliga på detta. De får dig att tro att det är ditt eget fel, att det är du som är problemet.

När jag träffade min fru och det gick upp för mig hur dåligt jag mådde brakade jag sönder och samman. Jag gick in i den berömda väggen. När man har kraschat kan man inte gå tillbaka. Man måste hitta ett nytt sätt att leva på. Det är det jag gör nu. Jag hittar mitt sätt på att vara den bästa jag som jag bara kan. För min familjs skull men framförallt för min skull. För att kunna hjälpa andra.

När jag läser om Manifestor så förstår jag mitt nomadbehov, mitt frihetsbehov och min spontanitet. Jag förstår också mitt behov av att få återhämtning. Jag känner mig upprymd och nyfiken. Nyfiken på var detta kan leda mig.

Jag går med Frid! /Sol

4H; Hönsflytt, hemmafru, hantverk och höststädning

Vi har pratat om hur vi ska göra över vintern för våra hönor. De bor lite väl kallt i sitt nuvarande bo. Det har ju fungerat bra över sommaren men nu är vi i slutet av oktober och kylan kommer smygande. Dessutom är deras utegård ett vanligt trädgårdstält med ett tak som inte kommer hålla för varken snö eller storm. Frun byggde ju en jättefin utebur till våra kaniner förra året. Vi har ett tomt utrymme under vår hustrappa. Så hon byggde buren i anslutning till detta utrymme för att kaninerna skulle få ett naturligt bo. Detta utrymme stängde vi för med en vägg. I denna vägg finns en lucka som vi kan stänga när det är natt. Våra kaniner dog ju tyvärr så nu stod buren tom. Då kom vi på att vi kunde använda buren som en vinterbostad till våra höns. Sagt och gjort. Vi lade in hö till dem och fixade två lådor med sand som de kan sandbada i. Den ena ”sandlådan” ställde vi inne i deras bo och den andra i andra änden av buren som också har ett tak. Sen fyllde vi på med sand i deras utebur. Frid byggde även en gunga till dem i uteburen. Inne i deras bo finns en platå som blir ett jättebra utrymme för dem att sitta på. Vi plockade ner taket från trädgårdstältet för att förvara det inomhus till våren när det ska upp igen. För till våren flyttar hönorna ut igen.

Vi har haft lite tufft med sjukdom den sista tiden. Just nu är jag och mellandottern dåliga. Men det är ju bara att gilla läget och ta sig igenom det. Jag är ju ändå hemma och det är ju en enorm trygghet för hela familjen. Min barndomsdröm var ju att bli som min mamma; hemmafru. Ha en massa barn och vara hemma och ta hand om familjen. Så nu lever jag min dröm. Vi har 4 barn och jag får vara hemma hos dem och finnas som en trygg mittpunkt för familjen. Jag har därför valt att lägga mitt företagande på hyllan och bara fokusera på familjen. Mitt hantverk och skrivande kommer ju ändå att finnas med och helt plötsligt kommer jag kunna dra igång företagandet igen. Det känns väldigt bra att kunna bara gå in i rollen som mamma och inte stressa över saker jag inte hinner med.

Hur ser det ut på hantverksfronten då? Jo, jag håller på med döttrarnas julklänningar. Det är nog första gången jag är ute i så god tid men de är ju inte färdiga än. Hahaha.. Yngsta dotterns klänning är iallafall färdig. Sen håller jag på med äldsta dotterns strumpor. Jag ska bara sticka färdigt tå-biten så är båda sockorna färdiga. Det är strumpor designade av @sweetjosefin som du hittar på instagram. De heter ”Karins strumpor”. Jag har dock gjort dessa utan skaft då dottern föredrar korta strumpor. Fast nu har hon hittat den japanska stilen Anime så nu vill hon ha knästrumpor. Så det får väl bli såna nästa gång. Jag håller även på med ” Karins strumpor” till mig själv. Det finns även även en sjal på stickorna, stickad i spets i garn som är växtfärgat med renfana. Mina regnbågsdockor och önskeägg är ju alltid under produktion.

Sen har vi trädgården. Idag ska jag gräva upp timjan som står i en pallkrage. Den ska få vintervila i vårt växthus har jag tänkt. Vi ska även skörda lite rödbetor. Sen har vi solrosor som jag ska se om jag kan ta frö på. Lite höststädning helt enkelt. Växthuset ser bedrövligt ut men det tar jag itu med till våren istället. Frid har gått över trädgården och rensat ogräs ut med gatan och även inne i trädgården där vi har plattor och sten. Det blev jättefint. Vi har en bit kvar men det som är gjort är iallafall gjort.

Nu blir det lunch och sen kanske vi eldar lite i trädgården. Igår åt vi lunch över öppen eld i trädgården. Det uppskattas av hela familjen.

Jag går med Frid! /Sol

Regnbågsdockor och önskeägg

Som jag har berättat brinner jag för barn som behöver extra stöd. De barnen som kanske är tysta i barngruppen, de barnen som lär sig att anpassa sig, de barnen som blir utsatta av vuxna eller blir utsatta av jämnåriga. I många år har jag försökt hitta ett sätt att hjälpa de barnen. Nu har jag hittat hem i mina regnbågsdockor och önskeägg. Jag är ju hantverksnörd och kan därigenom få utlopp för min kreativa sida genom att skapa hantverk och sälja för att kunna skapa fler dockor, ägg och böcker. Jag vill skapa magi för alla barn och berätta för dem att de är fantastiska och unika genom att bara finnas på vår jord. Genom att väcka deras fantasi ger jag de hopp och tro på att det finns mer och att det finns godhet.

Du är säkert som jag och vill hjälpa barn som behöver det men vet inte var du ska börja. Du kanske har varit ett av de barnen eller så har du själv barn. Oavsett har du ett stort hjärta och vill sprida hopp till vår framtid. Om du handlar av mig så vet du att barnen får hjälp och du får följa med hela vägen om du vill. Du har olika val när du handlar av mig. Antingen så handlar du en produkt av mig, handgjord från början till slut, eller så kan du välja att donera och då skänker jag regnbågsdockor, önskeägg eller böcker för motsvarande summa. Om du väljer att köpa en regnbågsdocka eller ett önskeägg av mig skänker jag motsvarande till kvinnojourer.

Du kan följa med på mitt intagramskonto som du hittar länk till på vår hemsida. www.frejas.net Där har jag mina produkter till försäljning och jag visar vad som händer i företaget. Vad som händer inom bokvärlden kan du se på mitt andra konto som är; @solskriver

Detta är en enormt spännande resa och jag är så tacksam för att du följer med mig på den. Tillsammans kan vi ändra ett barns framtid och få sprida ljus och hopp.

Jag går med Frid! /Sol

Sorg

En jobbig helg och en jobbig början av veckan. Vi hade gäster hemma i lördags och åt en fantastisk tårta, barnen fiskade godis i fiskedamm och gjorde halloweenpyssel. När jag stod med middagsförberedelserna kom Frid med yngsta dotterns kanin som heter Hoppa. Hoppa betedde sig konstigt. Han låg slö i Frids famn och Frid gick ut med honom för att se om han behövde frisk luft. Därefter började han krampa och vända ögonen. Det tog inte många minuter förrän han låg livlös i famnen.

Vi försökte förklara för yngsta dottern att hennes kanin inte levde längre samtidigt som vi grät. Våra vänner erbjöd sig att lämna oss i fred men vi kände att de hellre skulle stanna kvar. Jag fortsatte med middagen och lyckades leverera torskrygg med äggsås och klyftpotatis. Jag hade gjort en specialare till barnen så de fick fish and chips inlindat i tidningspapper. Det blev väldigt gott och mycket uppskattat.

Vi googlade och försökte hitta vad som Hoppa hade drabbats av. Vi kom fram till en aggressiv kaningulsot. Då insåg vi att våra andra kaniner var i stor farozon. De har ju varit i vars ett rum eftersom de slogs men vi förstod att de kunde smittas lätt. Nästa morgon på söndagsmorgon insåg vi att äldsta dotterns kanin; Maximus var sjuk. Han bara satt och vägrade äta. Samma kväll dog han. Nu fanns mellandotterns kanin; Alvin, kvar. Hur skulle vi skydda honom? Han visade inga symptom. Vi ringde veterinären och beställde tid för vaccinering. På måndagskväll såg vi första symptomen. Vi hade tid för vaccinering på tisdagen. Veterinären ville vi skulle komma in ändå. Väl hos veterinären förklarade hon att hon inte kunde se några symptom på honom och att det fortfarande kunde finnas en mikroskopisk chans. Hon kunde ge honom vätska och vi kunde ge honom uppblött mat i spruta för annars skulle han dö av mat och vätskebrist. När vi står och håller i Alvin hör jag en smäll bakom mig. Då har mellandottern svimmat. Det blev väl bara för mycket rent känslomässigt för henne. När vi kom hem ringde jag och pratade med vårdcentralen och de tyckte vi skulle köra in med dottern till akuten. Så vi spenderade tisdagen på barnakuten. De tog alla prover de kunde men allt såg fint ut så vi fick åka hem igen. Men tyvärr avled hennes kanin på kvällen. Äldsta dottern kämpar sig till skolan vilket jag är tacksam för. Hon behöver rutiner och då får hon annat att tänka på. Yngsta dottern är hemma för hon hostar och mellandottern måste ju vara hemma då hon fick hjärnskakning när hon svimmade.

Jag har aldrig varit med om något liknande och jag är ändå uppväxt med djur. Frid har haft många kaniner men aldrig varit med om detta. Hade vi bara anat hade vi givetvis vaccinerat dem direkt. Sorgen efter våra älskade kaniner är enorm och ena stunden säger jag och Frid till varandra att vi aldrig mer skaffar djur men i nästa är det klart att barnen ska få ha djur.

Detta var tuffare än vi någonsin kunde ana men vi tar en stund i taget, en dag i taget så kommer vi igenom detta också. Man får sörja och det får ta tid. Tillsammans kommer vi att klara såna här stunder för det lär ju inte vara sista gången vi kommer behöva gå igenom sorg och tunga stunder. Det är ju en del av livet. Precis som glädjens stunder. Vi har alltid valt att fokusera på glädjen och firandet av livet men när sorgen kommer lutar vi oss mot varandra och gråter. När man är igenom på andra sidan kan man känna glädjen ännu starkare. Just nu njuter jag av höstens vackra färger, våra underbara barn och vår fina familj och givetvis våra stöttande och fantastiska vänner, J och P som finns där för oss i vått och torrt!

Tack för allt vackert vi har i vårt liv!

Jag går med Frid!/Sol

Internationella barndagen

Förra blogginlägget var i våras och nu är det början på oktober och höst. Det är alltid så när sommaren kommer. Då tar jag semester från nästan allt och fokuserar helt på familjen. Det är rätt skönt och jag njuter varje sekund av ledighet.

Vi har haft en skön sommar med härliga roadtrips. Vi åkte iväg med husvagnen runt om i Småland med hela familjen. Vår nya husvagn är underbar. Den är ju lite större än vår förra och det gör stor skillnad. Sen gjorde vi en spontan och smågalen resa med våra två yngsta tjejer där vi tog bilen från Skåne upp till Kiruna vidare över i Norge och upp en runda i Finland innan vi begav oss ner till Skåne igen. Detta gjorde vi på 1,5 vecka. Vi sov i tält förutom ett stopp hemma hos en god vän i Östersund. Flickorna är riktiga vanlifers och var fantastiska hela tiden. De har velat åka iväg igen efter det och älskade resan lika mycket som oss. Jag som aldrig har varit i Norge blev hänförd. Det är verkligen ett förtrollande landskap. Det blir definitivt fler resor dit. Förra året när vi gjorde vår Norrlandsresa hade vi ett fantastiskt väder. Det var varmt och soligt och vi badade varje dag. Det var tvärtom denna gången. Kallt och en del regn. Vi satt mest i bilen så det var helt ok ändå och det blev lite bad på vägen hem.

Sen kom augusti och sonen började i gymnasiet. Han har valt en lantbruksskola på en annan ort och bor därmed på internat. Vi är så otroligt stolta över honom och han stortrivs. Han har verkligen kommit rätt. När skolorna drog igång drog även våra arbete igång. Frun går en utbildning till att bli anläggningsmaskinförare och trivs också väldigt bra med sitt karriärskifte.

Angående mitt arbete så har jag varit lite tyst dels för att det har varit sommar och dels så har jag funderat mycket på hur jag vill jobba. Jag har ju olika intresse och har försökt hitta ett sätt att arbeta på där jag kan sammanfoga dessa. Även om jag inte är färdig så har jag lite nyheter jag vill berätta om.

Redan som liten visste jag att jag ville bli mamma när jag blev stor. Jag har nu fått äran att bli mamma till fyra fantastiska barn. Barnens bästa har alltid varit i mitt fokus och jag har alltid kämpat extra för utsatta barn. Jag har jobbat som barnskötare, personlig assistent, fritidsledare, gymnastikledare till barn osv och har funderat mycket på hur jag skulle kunna hjälpa de utsatta barnen. När jag är på en arbetsplats så har jag möjlighet att hjälpa på plats men min önskan är att nå ut till fler.

Min stora nyhet är att jag har skapat barnböcker med tillhörande leksak. Dessa böcker berättar en saga om hopp och tro. Något många barn växer upp utan. Det handlar om att väcka fantasin och glädjen hos barnen. Den ena boken handlar om ett barn som följer regnbågen och får en önskedocka. En sådan önskedocka följer med boken. Den andra boken handlar om ett barn som får ett önskeägg och ett sådant följer med boken. Dessa böcker och leksaker ska jag dela ut på kvinnojourer där det finns barn på flykt. Det ska vara lätt att ta med boken och leksaken i fickan. Dockan och/eller ägget ska finnas som en trygghet i fickan. Sen kommer det även finnas en variant till förskolor och skolor. Då kommer dockan och ägget vara i större format och det kommer finnas en docka och ett ägg till barngruppen.

Detta känns väldigt spännande och det ska bli så roligt att få se hur detta tas emot. Hur ska detta gå till då? Jo, du kan köpa en bok med tillhörande leksak och då skänker jag motsvarande till behövande barn. Du kan också donera pengar som omvandlas till motsvarande bok och leksak. Jag kommer även sälja andra hantverk där pengarna går till att trycka böckerna.

Häng med på instagram för att få vara med när allt drar igång. Det kommer även finnas information här efter hand.

Skicka pm eller mail om du har frågor.

Jag går med Frid!/ Sol

Husvagn

Vi har funderat fram och tillbaka huruvida vi skulle renovera vår husvagn eller köpa en ny. Vi var ganska sugna på att renovera för att få sätta vår unika prägel på vår vagn men samtidigt ville vi inte lägga all tid det skulle innebära. Beslutet blev taget åt oss när svärfars bekant skulle sälja sin vagn. Den är från -81 och därmed också en retrovagn. Fördelarna med denna var att det inte fanns någon nämnvärd fukt (förutom ett läckage) och den var bra mycket större än vår befintliga. Vi slog till. Efter ha sålt den gamla köpte vi vår nya pärla och drog hem. Det hade som sagt bildats ett läckage och tyvärr runnit in vatten i vår nya då den hade stått parkerad oanvänd i nästan 3 år. Vagnen hade stått lite lutad och därmed hade trycket på taket skapat en glipa där vattnet hade träckt in och sen ner i väggen. Detta håller vi just nu på att laga. Frugan har lagt silikon längs listen på taket och i skrivande stund är hon ute i vagnen och river ner väggen.

Storleksmässigt är det stor skillnad mot den gamla vagnen. Nu har vi två stora sängplatser och rejäl yta vid köksdelen. Det ska bli riktigt roligt att piffa upp den och jag längtar tills vi kan börja använda den. Jag kunde ju inte låta bli att börja smygpiffa. Så fruns mormors hemvävda mattor är redan utlagda, dukar på borden och korgar med både blomma och kryddor i. Inredningen är mörkbrun och randiga klassiska dynor i beige/orange.. Tänker hålla mig till jordnära toner och gröna växter. Kollar mycket på pinterest för inspiration. Ni kan följa oss på instagram för bilder. @frejasnet @solskriver @frejas_foto

Våra höns värper och vi har redan provsmakat äggen. Det är speciellt att äta ägg som kommer från ens egna höns. Vi har planer på att snart kastrera våra kaniner. Vi hoppas det ska göra att de lugnar ner sig och att de blir mindre rymningsbenägna. Vi kan knappt ha de i uteburarna på gräsmattan utan att de försöker forcera gallret.. Vi måste dessutom snart fixa djurvakter till våra höns och kaniner om vi ska komma iväg i sommar. Men det löser sig säkert.

Jag går med Frid! /Sol