Barnens bästa och krokning

Då var det en ny vecka och om två dagar går vi över till februari. Det har varit en riktigt härlig helg och dotterns kompis har sovit över. Vädret har inte varit jätteroligt men flickorna har ändå haft fullt upp både inne och ute. Idag blåser det kraftigt och det blir ingen skogspromenad. Men det är ok, det kommer fler tillfällen. Idag kommer äldsta dottern hem och det är alltid skönt att få ta det lugnt och bara landa då.

Varannan fredag och följande måndag kör jag sonen från och till hans internat. Det tar ca en timme enkel resa. Han skulle givetvis kunna ta tåget/tågen (det blir minst två tåg) men jag vill gärna köra honom. Jag är så tacksam för att vi har denna möjligheten. Den stunden vi får av ren kvalitetstid är guld värt. En 16 årig kille som dessutom har ”flyttat hemifrån” få man inte många stunder med när kompisarna/flickvännen lockar på helgen. Vi hinner gå igenom många samtalsområde på vår biltur. Jag njuter fullt ut och vet att det är tidsbegränsat. Om ca 1,5 år har han eget bilkörkort och kör förmodligen själv. Jag kan själv komma ihåg friheten mitt körkort innebar och givetvis önskar jag detsamma åt sonen. Den nära relationen jag har med barnen är inte självklar och jag värdesätter den högt. Men jag har också jobbat hårt för den. En fin relation med sina barn är inget som man kan ta för givet. Bara för att man är förälder har man inte rätt till sina barn. Det är något man förtjänar. Man kan ju dagligen läsa om barn som tvingas till umgänge med föräldrar som verkligen inte har förtjänat umgänge med sitt barn. Bara för att man har satt ett barn till världen betyder inte det att man har rätt till barnet. Nyligen dog en 8 årig pojke för att han tvingades till umgänge med sin biologiska pappa. Som pojken hade uttryckligen sagt att han var rädd för. Pappan hade varit våldsam och detta var till kännedom för myndigheterna. Ändå tvingas pojken dit.

Ett annat fall där barnen tvingades till sin våldsamma pappa kände sig mamman så desperat så hon valde att ta sitt och sina barns liv. För att myndigheterna inte kunde skydda eller lyssna på henne och barnen.

Vi ska inte prata om alla barn som tvingas till umgänge med en pappa som är psykiskt sjuk där det inte är fysiskt våld med i bilden. Där pappan kan manipulera sin omgivning till den milda grad att mamman blir av med vårdnaden om barnen för hon inte vill ”samarbeta”.

När ska detta ta ett slut? När ska barnens bästa få stå i centrum? Det heter ju så fint att Sverige sätter barnen i centrum och det är för barnens bästa. Hur kan det då komma sig att fler och fler barn far illa?

Sveriges myndigheter får faktiskt se över sina rutiner och kanske gå en eller två utbildningar i barnkunskap, trygghet och anknytning.

Om vi ska gå in på ett annat ämne så kan vi ju prata lite hantverk. Just nu har jag färdigställt tre små stickade kaniner. Varsin till flickorna. Kaninerna fick olika färger på sina tröjor så vi ska kunna hålla reda på dem. De två yngsta flickorna fick sina i helgen och den stora tjejen får sin idag när hon kommer hem. De blev väldigt uppskattade. Jag är nu i full färd med att bli färdig med en disktrasa i lin. Jag har valt att kroka den för jag tycker det är både vackert och praktiskt. Dessutom ville jag bara träna upp min krokning inför sjalar jag har tänkt att kroka. De ska krokas i ren ull. Du kan hitta mig på youtube där jag har en kurs i krokning för nybörjare, https://www.youtube.com/watch?v=4UnBjledJbA&t=290s , om du är nyfiken på krokning. För övrigt har har jag sytt vidare på min klänning i helgen. Jag vill så gärna hitta ett bra mönster jag kan kopiera för flera olika klänningar. Men just detta får jag inte ordning på vid ärmen. Det blir för snävt och även om jag har sytt mycket vet jag inte hur jag ska ändra mönstret för att få ordning på det. Jag får helt enkelt fortsätta prova och ändra. För övrigt har jag tänkt att rensa ut hårt bland mitt hantverk. Jag har provat på oändligt många olika sorters hantverk genom åren och får nu rensa ur. Behöver ju inte ha hemma allt och definitivt inte sådant jag inte gör längre. Tyger är en sådan sak jag har samlat på mig och ändå har jag aldrig rätt tyg när jag vill sy. Sen tänker jag inte göra mig av med allt men en rensning är nödvändig. Vi köpte ju på oss en massa vävstolar och de behöver vi inte längre. Livet skiftar och går i cykler. Det gäller att hänga med. Även om jag har gått utbildning inom hantverk betyder inte det att jag måste få en stor karriär i hantverk utan jag kan plocka godbitarna ur kakan. Kunskap är alltid bra och kommer alltid till nytta.

För övrigt lever livet och våren är välkommen.

Jag går med Frid! /Sol

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *