Ord

Orden hoppar, pockar på, är envisa och vill komma fram.

Kudden är obekväm, omjuk och oskön.

Sömnen hänger över som ett litet lokalt regnmoln.

Men det bekymrar inte orden. De vill ju leka, hoppa och studsa.

Vad vill ni då? Vad vill ni säga? Säg det fort för nu vill jag sova.

Orden fortsätter sitt virvlande, skuttande och sitt obekymrade flanerande..

Ett och ett säger de oftast inget. Men tillsammans kan de säga både det ena och det andra.

Nu babblar och tjabblar de och alla försöker göra sig hörda.

Får väl sova och låta de babbla. Kanske kan höra bättre imorgon.

Dessa ord. Någon sorts hatkärlek är det allt.

De bara måste komma ut, blanda sig i och göra sig hörda.

Men imorgon är en ny dag och även nya ord.

/Sol -18

Jag går med Frid! /Sol

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *