Nytt år 2022

Hej och välkomna till vår blogg.

Jag som skriver heter Sol och lever med min fru Frid och våra 4 barn.

Bloggen har stått stilla av olika skäl men nu tänkte jag blåsa liv i den igen. Är inte riktigt säker på hur jag kommer att göra än. Om det blir ett inlägg i veckan eller oftare. Vi får se hur jag gör.

Nu har det gått 2 år sen pandemin svepte sin skräck över moder jord. Jag tänker inte gå in något närmre i detta men det är ju något vi lever med varje dag oavsett vi vill eller ej.  I skrivande stund har vi ena dottern hemma för distansundervisning pga hög personalfrånvaro, den andra dottern är hemma pga hög personalfrånvaro på sin förskola, sonen ligger sjuk och Frid är hemma eftersom hennes kollega är sjuk. Så visst är vi påverkade av läget.

 

Vårt vikingaliv som vi tänkte dela här tog hastigt slut när alla marknader ställdes in. De har ju inte kommit igång igen. Vårt älskade Åland har vi inte besökt på 2 år. Men nomaderna i oss börjar bli rastlösa och ett enklare liv lockar. Vi följer folk på instagram som lever så kallat vanlife. Detta är kanske inte det lättaste livet med 4 barn. Speciellt inte i Sverige med vårt klimat. Det är få dagar vi kan vara ute utan att drabbas av kyla eller någon form av nederbörd. Det kräver lite mer av ett liv i bil. Sen har våra barn skolplikt vilket också försvårar resandet. Men vi har nog kommit fram till en kompromiss. Vi får se hur det blir. Vi fick smak på livet som nomader när vi begav oss med yngsta dottern på en lång Sverigeresa i somras. Vi hade bara två veckor på oss och valde att köra med vår 9-personersbil. Efter att ha tagit ut säten kunde vi lägga in en madrass att sova på och packade kläder och mat i plastlådor med lock. Resan började med att vi körde från Skåne upp till Gamla Uppsala. Därefter begav vi oss till kompisar på östkusten, runt Umeå och Luleå. Abisko var målet och dit kom vi. Det var ganska svalt och blåsigt men det var en upplevelse att ha varit där. Största upplevelsen blev Stora sjöfallet utanför Jokkmokk. Jag föll som en fura och hade vi kunnat hade vi nog flyttat till Jokkmokk på studs. Energierna och naturen trollband oss fullständigt. En annan upplevelse som berörde ända in var Samemuseet. Det berörde så djupt att jag inte kunde dela med mig av upplevelsen på länge. Det väckte så mycket avsky, så många varför och hur! Precis som i Amerika där ursprungsbefolkningen också blev så fruktansvärt illa behandlad. Fast ändå har jag fått veta mer om dem än om vår egen ursprungsbefolkning. Vår egen historia är så pass förmörkad att många av våra nordligaste folk har tappat sitt språk, sina traditioner och kultur. Tappat och tappat, de blev ju tvingade.

Resan var varm och vi hade tur med vädret. Vi gjorde mat utomhus och det regnade bara vid ca 3 tillfällen. Vi körde i genomsnitt fem h/dag med bilen. Vår nyblivna treåring var alldeles fantastisk men var ganska trött på att åka bil på vägen hem och det var hon ju faktiskt inte ensam om att tycka.

Om vi vill göra om det? JAAAAA!!!!

Jag går med Frid! /Sol

 

 

 

Rawfood detox

Jag och Frid fick en känsla för nystart och provade att köra en detox i 3 veckor.

Vi valde en rawfood detox. Vi följde en bok med färdiga recept. Det var fantastiskt god mat men ganska tufft då vi gjorde förändringen från den ena dagen till nästa.

Frid mådde riktigt dåligt av denna detox. Hennes kropp blev superstressad. Vi var medvetna om att det skulle bli jobbigt och därför kämpade vi på men hon blev bara sämre och sämre. Sista veckan började jag hälla med havregryn i hennes smoothie och kokade ägg till salladen. I slutet av veckan började vi äta lagad mat tillsammans med barnen på kvällen.

Det var en erfarenhet och säkert en bra rensning. Vi bröt en dålig cirkel som vi hade hamnat i med för mycket socker, mjöl och allmänt dålig kosthållning.

När Frid fick cancer för 3 år sedan valde vi bort allt som matade cancern. Dvs socker, kaffe och gluten. Men sakta har detta tagit sig in i vår mat igen. Så det var dags för en förändring.

Jag går med Frid! /Sol

En värld fylld av kärlek

Jaha, den sista tiden handlar allt om Corona.

Det är en ovanlig tid vi lever i. Ett virus har skakat om hela världen. Alla länder hanterar krisen olika. Många länder har stängt ner landet med att stänga offentliga ställen och till och med infört utegångsförbud. Sverige har haft en annan approach. Vi har kört på i mellanmjölksfilen. Lite så där lagom svenskt. Buden har varit väldigt olika. Allt ifrån att vi ska alla dö i Corona till att alla kommer ändå att få det och tillhör du inte en riskgrupp så är det ganska lugnt. Det är inte förrän på andra sidan som vi kommer att kunna se vilket land som gjorde ”rätt”.

Detta första stycket skrev jag för nästan två månader sedan. Jag kom liksom aldrig för mig att skriva mer. Det känns som om tiden stannade av i februari – början av mars. Inte ens våren och värmen kom igång. Helt plötsligt var det dags för skolavslutning och jag förstod ingenting. Jag har sått en massa saker men inte i närheten av i fjol. Jag har fortfarande mängder av plantor som ska planteras ut och frön att så. Men jag har valt att gilla läget. Känner en enorm tacksamhet för allt jag har sått och satt.

Nu har ytterligare en bokidé fötts fram så nu skriver jag parallellt på två böcker.

Vi hade ju ett stort projekt på gång som jag bara viskade lite om. Det är nu officiellt över. Vi ville ta över skötseln på två vandrarhem som Frid har tillbringat sina barndoms somrar i men ödet ville annorlunda och vi föll på målsnöret. De valde en lokal aktör istället.

Efter ett givande möte har jag fått ny energi till mitt företag och nya idéer. Nu hoppas jag bara på lite finansiell uppbackning så jag kan känna lite support under företagsstarten. Det är skrämmande och spännande på samma gång. Men jag vet att jag kommer att klara det. Med tanke på allt jag har gått igenom så är detta faktiskt ingenting. Jag ska ta hjälp av min styrka och erfarenheter till att göra detta till ett kärleksfullt och framgångsrikt företag.

Jag kan inte styra vad som händer bara hur jag hanterar det.

Önskar dig en magisk lördag!

Jag går med Frid! /Sol

Avkoppling och frånkoppling

Denna helgen har jag gått of line. Dvs Jag ska inte vara på FB eller Instagram. Däremot har jag kontakt på WhatsApp och Messenger. Det är för att jag har min familj och mina barn där. För mig är det viktigt att ta pauser från sociala medier ibland. Denna helgen handlar om avkoppling, back to basic och närvaro.

Foto; Frejas foto

På måndagen var vi en runda på naturum. Blev alldeles chockad av allt vatten utanför. Det brukar vara mosse där och inget synligt vatten. Nu såg det ut som en sjö!!

Inne på naturum

Då kör vi hem igen. Längtar redan tillbaka.

Jag går med Frid! /Sol

Lövö

Då har vi kört till Lövö. Det är det andra vandrarhemmet som ligger i nationalparken. Vi har hunnit med att ta en liten promenad med nya bärstolen.

Lövö

Vi eldar och eldar för att kunna ha värme inatt. Vi får elda även under natten. Toaletten är mulltoa utomhus även här.

Raststuga och toaletter. Tvättplank till höger
Lyktan är med på toa

Än så länge är det lugnt väder. Hoppas det inte kommer hit. Det har duggat hela dagen. Vi var tvungna att köra till Biltema innan idag för vi hade glömt att ta med gas till vår gasspis. Nu sjunker ljuset och det är ganska mörkt i stugan men vi tänder ljus överallt.

Jordkällaren
Här är pumpen där man hämtar vatten.

Jag går med Frid! /Sol

Alla hjärtans dag på Store mosse nationalpark

På alla hjärtans dag körde jag, Frid och Sigrid på en minisemester. Vi är på Store mosse nationalpark. Här finns två stugor som fungerar som vandrarhem. Frids familj har besökt nationalparken i över 50 år. Så Frids barndom innehåller många fina semesterminnen härifrån. Inatt har vi sovit i stugan på S Svänö.

S Svänö

Det som är annorlunda med dessa vandrarhem är att det finns varken ström eller indraget vatten. Man får hämta vatten i en pump ute och elda i kamin om man vill ha värme. Nu är det ju mitt i vintern så vi fick ju elda en god stund innan vi kunde ta av oss ytterplaggen. Men vi har sovit gott.

Denna bilden är inte från S Svänö utan från Lövö

Det är ju en mosse som man hör i namnet. Det innebär att att naturen är väldigt speciell. Det finns många fina vandringsleder här. Energierna är alldeles magiska. Nu har vi inte med våra stora barn men de brukar vara med varje år (vi är här en gång om året när det är varmare) och de älskar det. Det finns även ett naturum som är jättemysigt att besöka. Det finns massor av saker att göra där. De har bla en mycket trevlig runda utanför som är uppbyggd som en saga. Där ska man leta efter en trollunge som har kommit bort. På naturum finns det böcker, kikare att titta i över mossen, ett lekrum för barnen, pussel och ett rum som är som en biologisal med mikroskop och djurdelar, skelett och diverse spännande saker att undersöka. Dessutom serviceminded personal.

Man åker hit av intresse för naturen. Fågelskådare och vandrare men även de som behöver en break från vardagen. Här är man ett med naturen. Det är som man färdas mer än 100 år tillbaka. Det är utetoaletter, spis att elda i och ingen ström dvs inga lampor att tända när det blir mörkt. Men i vår stressiga vardag blir detta ett sätt att ladda om batterierna. Ett sätt att gå tillbaka till vårt ursprung. Men visst är det mysigare att åka hit på sommarhalvåret när det inte är kolmörkt när man ska kissa på kvällen innan läggdags.

Vi har precis upptäckt att det ska komma in en storm över Sverige i helgen så det var ju ingen trevlig överraskning. Vi håller tummarna för att den inte blir så stor här. Vi befinner ju oss trots allt mitt i skogen.

Jag går med Frid. /Sol

Söndag 16/2

När man får somna till en eld som sprakar och nerbäddad på fårfällar då känns livet ganska gött.

Då är det söndagsmorgon och stormen Dennis märks av. Det river i träden och det har nog regnat ordentligt inatt. Det är alldeles sumpigt i gräsmattan när jag går ut till toaletten.

Det var ändå väldigt mysigt imorse att gå upp och få fyr i spisarna, sätta igång vatten på stormköket till kaffet och fixa frukostäggen. Idag chillar vi, kanske att vi tar en tur till naturum. Det är ett favoritställe och det hade varit kul att komma dit en runda. Speciellt nu när vi inte kommer ut på några längre promenader pga vädret. Vi hade funderingar på att köra till badhuset men vi hoppar nog det.

Eftermiddagen; Vi har blivit kvar i stugan. Vi var ute en runda för att hugga ved och ta in vatten.

Då passade Sigrid på att bada i vattenpölen. Nu hänger alla hennes kläder på tork framför spisen.

Strumpor på tork

Det kan vara ganska svårt att vara så här sysslolös. Jag känner mig stressad och kommer på mig själv att sysselsätta mig med matlagning, diskning och andra ting. Det sitter djupt rotat i mig att ha att göra. Det hade varit så lätt att kolla FB och insta men jag har klarat mig än så länge. Försökte måla lite men fick lite väl mycket hjälp av Sigrid.

Nu är klockan snart 16 och mörkret kommer att smyga sig på oss.

Imorgon ska vi hem och denna mindfulness helgen är över. En sak jag har lärt mig är att jag behöver fler sådana här helger. Både med och utan barn. Barnen älskar att vara här och vi har härliga minnen härifrån och vi har fler att skapa. Men det hade varit jättemysigt att åka hit bara jag och Frid och haft en skaparhelg tillsammans. Där vi kunde tillåta oss uppslukas av kreativitens passion.

En annan sak som jag har blivit väldigt medveten om under vår helg är hur mycket man följer det naturliga ljuset när man inte har ström. Vi vaknar av oss själva vid 7 tiden och går ner i varv vid 17-18 när mörkret har gjort sitt intrång. När klockan är ca 20 vill man gå och lägga sig. Man får sig en tankeställare. Vi håller samma tempo året runt och manipulerar med dygnet. Undra hur mycket det påverkar oss negativt. Kan det ha något att göra med alla depressioner?

Jag går med Frid!/Sol

Hundfjället i Sälen

Efter ett långt och härligt jullov är nu verkligheten tillbaka.

Vi avslutade lovet med att åka till fjällen. Hundfjället i Sälen närmare bestämt. Jag och barnen har varit i Sälen många gånger och Frid har arbetat där i ungdomens dagar men vi har aldrig varit där som en familj.

Jag var den som var mest motsträvig. Det är långt att köra/åka och det blir en träningsvecka istället för semester.

Vi valde att dela upp resan när vi körde upp. Vi hyrde ett hus i Kristinehamn. Det var ett väldigt bra beslut. Dels så var det ett supermysigt boende och dels så kom vi inte fram helt uttröttade.

Boendet bestod av ett rum, kök och ett badrum. Ett stort rum med en dubbelsäng och soffa. Ett stort kök med en säng. Ett fräscht badrum med dusch. Dessutom små detaljer som gör hela skillnaden.

Köket

I köket hade de dessutom en miniloppis.

Rummet med dubbelsäng och soffa.

Det fanns charmiga detaljer överallt.

Ett hus helt i vår smak. Det enda som var problem var att hela huset lutade. Vilket gör en lite snurrig. Men vi var där ju bara över natten så det var inget större bekymmer.

På söndagmorgon fortsatte resan mot Sälen.

Det hann att bli mörkt innan vi kom fram. Vi hade bokat boende i Hundfjällets lägenhetshotell efter tips av våra vikingvänner som har bott där innan. Det var deras förtjänst att vi åkte och de var också med på resan.

Det var ett väldigt bra val. Nära till allt, en mycket trevlig lägenhet och barnen kunde i lätthet springa i korridoren mellan våra lägenheter.

Man ser att det är en regnbågsfamilj som bor här. Hahahaha…

Vi installerade oss och måndagsmorgon bar det ut i backen. Vi hade hyrt skidutrustning på plats så våra saker stod i förrådet när vi kom vilket var nimt.

Det blev lite mjuk uppvärmning första dagen med åkning i barnbackarna och Varg började på skidor.

Men de blev varma ganska fort i dubbel bemärkelse (det var plusgrader och regn de två första dagarna) och åkte snart upp i Trollskogen.

Sen hoppade Varg över till snowboard och sista dagen åkte han som han aldrig gjort något annat.

Det fanns en pool på hotellet som vi badade i på kvällarna. Verkligen underbart.

Barnen hade jättekul tillsammans med sina kompisar.

Sigrid älskade att bada och att åka pulka.

Det fanns även ett lekrum och en spelhall och där var barnen en del och lekte.

Men vi var mest utomhus.

När Sigrid sov middag passade den här mamma på att mysa med varm choklad och resten av familjen åkte i backarna.

Det blev lek mellan syskon och vi hade myskvällar både själva och med kompisarna.

Även jag kom upp på skidorna.

Höjdpunkten var nog ändå att åka upp med skoter till toppstugan och äta fondue.

Sista dagen i backen innan hemfärd.

På vägen till Skåne stannade vi på max och åt sen sov barnen i bilen och vi var hemma natten till söndagen.

Ett stort tack till Hundfjället och framförallt ett varmt tack till våra fina vikingvänner som gjorde denna resan till ett fint och varmt minne. Vi gör gärna fler resor med er.

Jag går med Frid! /Sol

Hej.

Det var ett tag sen.

Nu har det blivit ett nytt år. 2020

Året som har gått har varit både och. Dels har vi haft en höst med mycket sjukdomar men också en nystart. Den nystarten känns som den är just; ny och fortsätter nu 2020.

Men en nystart innebär också en massa funderingar och mycket nytt. Det blir en del avslut, bryta gamla mönster och våga nya saker. Tro på både sig själv och andra.

Men samtidigt stärker det vår familj och kärleken till varandra.

Jag kommer inte att säga så mycket mer om detta. Men det är stora saker på gång om allt går i lås.

Idag är det nyårsdag och vi vilar oss igenom denna dagen.

Jag älskar julen men även det kan bli för bra och jag är glad att alla ”måsten” ligger bakom oss.

Denna veckan ska jag hinna med en hel del och nästa är fylld av äventyr men sen är vardagen tillbaka. Då börjar vårt nya liv.

Jag har fått sticka en del denna hösten och mer lär det bli.

Det har inte blivit så mycket med vinterodling men det kommer nu i februari. Då kan jag garantera att det börjar klia i odlingsfingrarna.

Så länge drömmer vi om sommar, sol och värme.

Jag går med Frid! /Sol

Trädgård, hantverk och levande ljus

Jag och Sigrid brukar ta en trädgårdspromenad när vi har lämnat de stora barnen i skolan.De vissna växterna är ibland lika vackra som de levande. Tyvärr gick det inte så bra att ta fina bilder med mobilen men här är några;

Just nu håller jag på med en massa stickprojekt som ska bli julklappar.

Sigrid klättrar på allt så det är mycket passande just nu.

Alla har varit sjuka och jag är sist ut.

Men nu i helgen går vi ”all in” med julpyntet. Allt för att jaga iväg mörkret och förhoppningsvis även alla baciller.

Måste få hylla våra elektriska ljus som kan få stå och lysa utan passning.

Det är så mysigt att komma in i sovrummet på kvällen och se fladdrande ljuslågor. De tänder sig själva på timer dessutom!

Jag går med Frid! / Sol