Kategori: Trädgård

Publicerat

Trädgårdsfix, Waldorf, operation och tacos

Vi kom iväg med husvagnen och även om det var kallt blev det en riktigt mysig helg. Nu har vi bestämt oss för att vara hemma några helger på rad för att kunna fixa i trädgården. Det har bland annat kommit upp ett staket så vår lilla hund kan springa fritt i trädgården vilket han älskar att göra. Vi har även flyttat ut hönsen till sitt sommarhus och vår kanin har fått flytta ut från köket. Frun gjorde ju en otroligt fin kaninbur till våra andra kaniner och nu har Bella fått flytta ut i den. Hon älskar att vara där. Det är en stor bur så hon kan få möjlighet att sträcka ut ordentligt när hon springer. Tyvärr är det fortfarande kallt men Bella har ett varmt hus att ta skydd i. Spenaten växer och tomaterna är omplanterade.

Flickornas nya skola har uppfyllt all vår önskan om en bättre skolgång. Vår tjej som går i 5:an har bara hunnit vara där i några dagar för hon har opererats. Hon fick ju en cysta i sitt öra för ett år sen som tuggade sönder hennes hörselben. När de opererade ut cystan förra året försvann även hennes hörsel på det örat. Detta har givetvis påverkat henne mer än vi kan ana. Men nu var det dags för att sätta tillbaka ett hörselben så hon kan få tillbaka hörseln. Det är lika fantastiskt som det låter. Tänk vad läkarna kan göra nu för tiden. Nu är hon hemma med bandage och om en vecka får hon komma tillbaka till skolan. Sen ska hörseln komma tillbaka successivt. Men de dagar hon var i klassrummet hann hon få vänner och hon avgudar sin nya fröken. Hon gillar även upplägget de har på sitt sätt att arbeta. Vår stora tjej som går i 6:an stortrivs i sin nya klass. Hennes kreativitet blomstrar. Hon fingervirkar, ritar, stickar och lär sig Rubiks kub. Det är värmande i hjärtat att se denna förvandling.

När dottern blev inlagd för operation lät jag henne rita på en bit tyg. När hon låg på operation tog jag mig igenom väntan genom att brodera hennes ”teckning”. Den väntan när ens barn opereras är nog den värsta väntan som man kan uppleva. Hon blev väldigt nöjd med sin bonad. Vi har bestämt att den ska ramas in som ett minne av operationen när hon fick sin hörsel tillbaka.

Idag är det fredag och i vår familj betyder det tacos till middag. Jag älskar tacos och jag älskar enkelheten kring sådan mat. ”Plockemat” är definitivt en favorit hos mig. Idag börjar årets första vikingamarknad. Ale utanför Göteborg. Vi hade en tanke att åka dit men när vi fick reda på att dottern skulle opereras veckan innan lade vi planerna på is. Vi avvaktar ett par helger och sen ska vi vara med på en annan marknad. Men det återkommer jag till. Förhoppningsvis är vädret varmare då.

Önskar alla en härlig valborg.

Jag går med Frid! / Sol

Publicerat

Ny skola, husvagn, sådder och klimatångest

Då var det klart! På torsdag är det sista dagen på skolan för flickorna för nästa vecka börjar de på sin nya skola. De har fått ledigt idag och imorgon då skolorna har påsklov veckorna efter varandra. Så för att flickorna skulle få påsklov tog vi de lediga. Det är så spännande och vi längtar allihopa. Bara höra dottern, som inte går i skolan för tillfället, säga att hon längtar gör ju allt. Vi har så många funderingar och vi är så nyfikna på denna skolans sätt att arbeta på. Vi har valt en waldorfskola och jag vet om att waldorfskolor har varit uppe i debatt för tyvärr har det funnits skolor inom den pedagogiken som har misskött sig. Men denna skolan fick, precis som alla Sveriges Waldorfskolor, en grundlig utredning och fick därefter toppbetyg. Jag har dessutom en väninna som har barn på skolan och hon har även arbetat där. Så det känns tryggt. Nu ska vi först njuta av påsklov.

Vi har varit mycket sjuka och i lördags skulle vi hämta hem vår husvagn. Som vi har längtat. Men jag låg däckad i förkylning och feber och planerna fick ändras en aning. Tanken var att köra hem husvagnen till svärföräldrarna för att kunna laga taket på husvagnen och sen premiärsova i husvagnen. Det blev istället att frun tog hela flocken inklusive hund i bilen, hämtade husvagnen, körde den till sina föräldrar och lagade taket. Men ingen övernattning utan kom hem till kvällen igen med hela ekipaget. Jag fick något så ovanligt som en hel dag för mig själv. Som sjuk var det välbehövligt. Det var förmodligen därför jag blev bättre redan dagen efter. Jag sov en runda, kollade film själv men även med sonen som också var hemma. Det var precis vad jag behövde. Nu är husvagnen hemma och vi har redan spenderat tid där. Vi fikar, spelar spel, ritar och bara myser…i trädgården.. Behöver inte vara svårare än så. Men nu längtar vi ut på vägarna.

Kylan håller oss i ett järngrepp och jag börjar bli riktigt less på det. Jag tror att alla de här bacillerna som flyger rundor försvinner när vädret stabiliserar sig och våren får komma igång. Det är ljusare nu och temperaturen är ok när solen är framme men att det måste hålla på att frysa varje natt är bara drygt. Jag sådde spenat ute i en pallkrage i februari och de har börjat titta upp nu. Tyvärr är jag ganska dålig på att komma ihåg att täcka över på natten och att ta av på dagen. När det slutar frysa på nätterna kan jag låta överdraget vara av. Sen har jag ju satt tomater, också i februari, som har blivit omplanterade en gång. De är så misskötta nu och jag måste verkligen plantera om dem igen. Tomater mår bra av att planteras om många gånger. Försöker intala mig att den hårda behandling jag har gett dem bara härdar dem inför utplantering. Men om jag inte ska ta dö på dem är det hög tid för större krukor. Vi sådde även gula ärtor för att få ärtskott att skörda. De har gett skörd två gånger nu och ev kommer en tredje gång. Det är superenkelt att så och enkelt att klippa hur mycket man vill ha när man sitter och äter. Nyttigt och gott är det också.

Jag såg någonstans att den 3/4 hade vi använt jordens resurser för i år. Jag fick en sån enorm klimatångest. Det var en känsla av panik. En enorm rädsla. Vad håller vi på med? Varför fortsätter människan ta död på sig själv? Vad ska finnas kvar till våra barn, våra barnbarn? Jag vill göra så mycket men det känns som en droppe i havet. Vi släckte ner på earth hour och vi tar hand om våra rester, sopsorterar, flyger aldrig, köper mycket begagnat och vi kan säkert göra ännu mer. Sen hör man om stora företag som bara kastar hur mycket som helst och slösar på våra resurser. Blir så ledsen att vi som privatkonsumenter ska göra så mycket och hela tiden men stora företag inte behöver ta ansvar. Hela tiden styr pengarna. Vilka pengar ska rädda oss när vi har förgiftat vattnet, djuren och våra växter? Just nu är jag inne i ett rensningsprojekt och ska tömma så mycket som möjligt av våra saker. Det är dags för ett skifte. Jag har samlat på mig bland annat tyger och annat hantverksrelaterat. Jag vill inte säga att jag har förändrats men jag har tagit fram den jag är. Den jag nog alltid har varit men inte vågat visa. Jag ska tömma ur och börja om från noll för att se vad som är viktigt i livet. Jag är en nomad och det är svårt att leva lätt och enkelt när hemmet är belamrat med saker. Sen är jag väldigt praktisk och vill därför ha praktiska prylar som förenklar livet. Som diskmaskin, tvättmaskin och dusch är krav i mitt liv nu när vi har stor familj. Ett hem, en bas är ett annat viktigt krav för tryggheten för familjen. Men annars behöver jag mer frihet i livet. Som tur är har jag en fru som är helt inne på min linje vilket förenklar vårt liv tillsammans. Hon hänger med på mina spontana ryck utan att blinka. Vi mår som bäst när bilen är fullpackad och vi är på väg och snart är det dags.

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Mars, trädgårdsfika, familjeprojekt och härliga Sverige

Då är vi inne i mars. Nu går det undan. Det blir ljusare och ljusare. Jag har satt tomatfrön och hunnit plantera om dem. Igår sådde jag spenatfrö ute i vår ena pallkrage. Glömde tyvärr lägga över duk inatt och givetvis blev det flera minusgrader. Men har jag tur har fröna legat skyddade och gror när de känner att det är rätt temperatur. Spenatfrö vet jag att man kan så på vintern så jag är inte jätteorolig. Det har varit ett otroligt väder denna veckan. Soligt och härligt. Igår tänkte jag elda i vår eldplats och vara ute hela eftermiddagen med barnen. Tyvärr hade jag bara fuktig/blöt ved, alldeles för stora vedträn och inte tillräcklig armstyrka för att få igång elden. Jag fick ge upp, humöret var inte på topp då men jag gick in och värmde nyponsoppa. Serverade soppan med glass, då kommenterades det att ”man måste ju ha strössel till glassen”. För mig är det lyx nog att äta glass och mitt humör blev inte bättre. När ätningen (utan strössel) var över tog jag en kopp kaffe och satte mig i solstolen. Då vände det. Jag kände hur mitt dåliga humör rann av mig i samma takt som flickorna kom överens och satte igång att leka. De var ute till ca 16.30. Så underbart att uteleken är igång och att ljuset tillåter det. De somnade gott sen. 🙂 Nu längtar jag enormt efter vår husvagn som står på vinterhotell. Vi ska hämta den i påsk och det är i början på april. Kanske skulle kunna hämta den i slutet på mars. Det är en strålande dag idag också och jag planerar utevistelse. Kanske kan fortsätta röja i växthustunneln. Vi har fått in bord och stolar och fikat där i början på veckan. Men det är en djungel av lurviga rallarrosor som står vissna och gamla krukor och annat. I år har jag tänkt göra vid så vi kan sitta där och fika i mitten och med plantering runt om. Vi gjorde ju så fint i fjol utanför med pallkragar i ett rutmönster och sten runt om. Det är ju bra med växthustunneln för där lägger jag droppslang men sen är det ju lika bra ute för när det regnar behöver jag inte vara orolig för vattningen. Jag ska även rensa bland stenen runt pallkragarna för nu på våren är det lätt att rensa ogräs.

Vi har några familjeprojekt på gång som jag inte tänker avslöja förrän de är fullbordade. Det är fortfarande för skört att diskutera i allmänheten. Men vi är fulla av förväntan och hoppas att alla kuggar i hjulet får rulla på friktionsfritt. Jag kan dock berätta om ett projekt jag håller på med. Jag skickade in mina barnboksmanus till ett förlag och de tackade nej. Det finns många förlag att skicka till och i vanliga fall skickar man inte bara till ett utan många. Men för mig var det jättestort att skicka iväg så jag valde bara ett förlag. När de sa nej tänkte jag om och tänker nu spela in mina manus och lägga dem på youtube. Så får vi se om det ger mer. Det viktiga för mig är ju att mina böcker blir lästa (eller lyssnade på). Jag känner att de behöver komma ut bland folk…bland barnen.

Ett annat projekt jag även kan berätta om är att jag kommer komma igång med vikingalivet igen. Det blev ju pausat när pandemin drog igång. Vi lade vårt vikingaliv på hyllan. Vi visste inte ens om vi ville tillbaka till det igen. Men nu kallar min vikingakvinna på mig. Hon och jag är inte färdiga med varandra. Hur detta arbetet ska se ut får ni se.

Nu har jag hetat Sol i över ett år. Det har varit en spännande resa. Det är ju lättast för de människor som lär känna mig nu som Sol men de flesta som kände mig som Nina har gått helt över till Sol vilket känns mycket fint. Dottern ifrågasatte varför några i vår närhet fortfarande säger Nina. Jag vet inte svarade jag, de tycker väl inte det är så noga. Då svarade hon; det känns ju respektlöst. Tack min fina dotter och vad jag blir glad för att jag har gett dig en bra uppfostran.

Jag har varit en sökare hela mitt liv och äntligen börjar jag hitta hem. Jag har ett förhållande som är tryggt och där jag får vara mig själv. Hela livet har jag anpassat mig till den milda grad att jag till slut inte visste vem jag var. Detta har inget med mina föräldrar att göra. Jag har alltid känt mig trygg och mina föräldrar har varit mina förebilder. Men omständigheterna och erfarenheterna från mina tidigare liv har gett mig vissa tankar på hur jag ska vara som människa. Jag har gjort mig så liten så jag nästan har blivit osynlig. Nu är jag på väg att bli synlig och det är läskigt men även spännande. Jag har förstått att jag har en ledarroll i mig och jag är nomad. Däremot behöver jag inte flytta runt utan jag kan ha en trygg bas samtidigt som jag reser. Som förälder får man träna på sin ledarroll och barnen har verkligen varit och är mina stora läromästare och förebilder. Jag har verkligen fått granska mig själv och mina tankar på hur man är förebild och ledare till barnen som växer upp. Det innebär att jag har fått gå på min magkänsla och med facit i hand har jag gjort det bästa för mina barn. Som högkänslig och med högkänsliga barn kan man inte köra på i hundra utan måste andas och backa undan och fundera innan man tar beslut. Det passar inte i vårt samhälle. Vi ska köra på i hundra och lära barnen att göra detsamma. In på förskola, sitt i skolbänken, gör precis vad dina föräldrar säger eller vad läraren säger. Kom inte med egna idéer och var bara kreativ inom ramarna. Utbilda dig och arbeta sen hårt. Ifrågasätt inte, bara spring på. Om du mår dåligt så gå till doktorn så kan du få tabletter men känn inte efter för mycket. Jag vet att jag provocerar med dessa rader men de flesta idag är så pass hjärntvättade att de inte ens ifrågasätter. Varför mår större av befolkningen dåligt? Varför har vi så många unga som väljer att avsluta sitt liv? Varför finns det så mycket hat att folk som inte passar i normen ska hatas. Läste senast imorse att en ung tjej som är same får enormt mycket hat och hot att det är ju inte rimligt. En annan man som vill klä sig som kvinna orkar knappt stå upp för sig själv för alla påtryckningar. Varför kan inte folk känna glädje, kärlek och acceptans? Var kommer allt hat ifrån? Varför ska svenska familjer tvingas lämna sitt trygga hemland för deras barn inte kan få rätt undervisning här i ”fina härliga” Sverige? Sverige som står upp för barnens bästa! Är det bara snack? Invandrare kommer hit med fruktansvärda trauma men ingen vet hur de ska kunna få hjälp i det. De får stanna i Sverige i år innan de skickas ut igen, barn som har kommit hit eller till och med är födda här skickas helt plötsligt ”tillbaka” till ett land de inte känner någon och inte kan språket i. Är det barnens bästa? Eller barn som tvunget ska umgås med biologiska föräldrar trots våld och rädslor.

Trots allt detta väljer jag att se kärleken. Kärleken och ljuset måste segra men vi kan inte gå i koppel. Vi måste börja tänka själva! Vad är rimligt? Är det beslutat med kärlek? Tänk efter nästa gång du ska säga något eller göra något. Kommer det från hjärtat? Kommer det från kärlek?

Låt kärleken och ljuset segra!

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Skogen och höstlov

Både i förrgår och igår var vi ute på eftermiddagen. Vi har ju haft en envis förkylning och nu i helgen var vädret så underbart att vi var tvungna att vara ute. I lördags lade jag ut en stor filt på gräsmattan och tog ut kuddar och leksaker. Flickorna uppskattade tilltaget och satte igång att leka och pyssla. Frugan höll på i garaget och städade och fixade för att förbereda för att kunna köra in bilen nu när vintern kommer. Jag höll i servicen och fixade lunch som intogs på filten, popcorn serverades och jag hann även sticka några maskor på äldsta dotterns sockor.

Igår (söndag) bestämde vi att åka till skogen och ta med lite fika. Jag som är matansvarig drog igång och stekte krabbelurer. Krabbelurer har många olika namn men det är en kombination av plättar och sockerkaka. Man steker små plättar som man sen doppar i socker. Alltså inget man äter varje dag. Men som en lyxig söndagslunch i skogen funkar det alldeles ypperligt. Vi packade in oss i bilen för att köra genom byn och ut till byns strövområde. Vi är så lyckligt lottade att vi har nära till ett härligt naturområde där det finns fina promenadleder, grillplatser och fikabord. Vi valde ett ställe där man fikar vid en bäck. Vi vadade genom vackra höstlöv och fascinerades av allt magiskt skogen har att erbjuda nu. Ljuset strilade ner genom träden och överallt hittade vi saker att prata om. Det var svampar, kojor som någon hade byggt, roliga träd eller härliga backar att springa nerför. Vi åt våra krabbelurer, barnen lekte och vi njöt. Givetvis samlades det löv och mitt samlande av lönnlöv spårade ur. Jag hade nämligen sett på @pysselmorgon (instagram) hur man kan göra roliga fladdermöss av lönnlöv. När jag gick där och samlade så började min hjärna fundera på hur vi kan göra för att kunna välkomna mer sånt i vårt liv. När vi är i naturen är vi som lyckligast och när vi är samlade är vi som lyckligast. Hur kan vi då skapa ett liv som innebär mer utevistelse tillsammans? När vi åkte på vikingmarknader var vi tillsammans ute men det var ju bara några helger på sommaren. Drömmen är ju att bo i ett enklare boende i en skog nära en sjö. Vem vet vad framtiden ligger och lurar på. Men tillbaka till mitt lövsamlande. Jag fick ihop en ofantlig mängd lönnlöv som vi satte igång att pyssla med när vi kom hem. Det blev fladdermöss, en lövkrans till dörren och lövkronor till flickorna. Sen blev där ändå löv över. Vi får helt enkelt fortsätta pyssla idag. Vi har ju lov och det ska pysslas och mysas hela lovet.

Sen en tid tillbaka har jag inte haft möjlighet att vara i källaren och väva. Nu när det är lov tänkte jag ta med flickorna ner och sätta igång vävningen igen. Mellandottern har velat väva sen vi hade vår vävstuga men det blev liksom aldrig av. Min tanke är att få igång den ena vävstolen till henne och den andra till mig. Jag tänker att det kan vara bra för henne att få ett projekt att sysselsätta sig med. Som vi dessutom kan göra tillsammans.

Uppdatering på flickornas julklänningar; Yngsta dotterns är ju färdig, mellandotterns är nästan färdig, det ska bara till en hälla och en knapp för knäppningen och äldsta är på god väg. Men jag måste prova den på henne innan jag går vidare. Hon är hos sin pappa denna veckan så jag får vänta med den. Tur att det är tid kvar. Skönt att för en gång skull vara ute i god tid med julklänningarna. Jag syr absolut inte nya varje år men ibland händer det. Jag har även tänkt ta fram ett mönster till en klänning till mig själv. Inte för julen då utan en klänningmodell att ha året runt. Jag älskar att gå i klänning men har för få för att kunna gå i klänning varje dag.

Nu fyller jag på lite här. Dagen har nästan gått och vi pysslade med lite av varje innan vi åt lunch. Efter lunch gick vi ut och tog oss an våra pumpor. Vi har fått vackra halloweenpumpor men även prydnadspumpor av mina svärföräldrar. Denna gången gjorde vi hål i botten istället för att skära ut ett lock. Jag har läst att pumpan ska hålla längre då. Man ställer helt enkelt pumpan över ljuset. Vi gröpte ur och gjorde läskiga ansikte på pumporna. Sen tog vi fram vårt hemliga vapen. En borrmaskin. Barnen tycker det är jätteroligt att borra en massa hål i pumporna. Det blir så fint när man sen tänder pumporna. Jag har sorterat ut kärnorna och ”köttet” ska jag göra pumpapajer av och kanske lite soppa. Älskar när man kan ta tillvara på allt. Tyvärr brukar vi ha fåglar som pickar sönder pumporna. Håller tummarna att de låter dem vara denna gången.

Det var allt för denna gången. Vi myser vidare..

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Snart sommar!

Då närmar sig sommaren med stormsteg. Vår son går ut nian och vi tänkte fira honom lite med ett kalas. Han har kämpat tappert sig genom grundskolan. Men först blir det långhelg. Denna veckan är ju kort och barnen går bara måndag, tisdag och onsdag. Därefter går de en vecka till och sen kommer avslutningsveckan.

Våra crossar blev ju stulna och försäkringsbolag är ju vad de är. Det finns alltid kryphål som de kan ta sig igenom. Det går inte att försäkra crossar och de ingår inte i lösöret. (Vilket är helt galet.) Så vi får inte en spänn, vilket är allt annat än roligt. Vi har ju inte möjlighet att ta pengar ur vår redan ansträngda budget till nya crossar. Nu har frun gjort en jättefin video på ”Go found me” där man kan skänka pengar. Vi håller tummarna för att på något sätt kunna köpa en ”ny” cross till sonen så han kan få fortsätta köra.

Jag stickar vidare på en sommartröja jag började på för nog ett år sedan. Efter den ska jag börja sticka på en kofta. Det är stickdesignern @sweetjosefin på instagram som jag har köpt mönster av. Tröjan heter #karinskortärmade och koftan heter #karinskofta. Jag har valt att sticka tröjan i rosa toner. Det är ljusrosa botten och mörkare rosa på rosbårderna. Jag har inte bestämt färg på koftan än. Just nu syr jag klänningar till våra döttrar som de ska ha på sig på sonens avslutningskalas. Det är ett ”bäck och bölja” tyg med rosa botten och lila blommor och ljusgröna blad. (mycket rosa just nu..) Det var tyg jag hade hemma och det räckte precis till tre sommarklänningar. Om dessa modeller sitter bra kanske jag syr fler. Yngsta dottern får en modell och de stora tjejerna en annan. Ni får hålla utkik på instagram när jag lägger upp bilder där.

I helgen som gick var jag ute och planterade lite. Jag hade ju försått tagetes, ringblomma, buskkrasse, tomat och basilika. Tagetes, buskkrasse och ringblomman satte jag ut i pallkragar. Tanken var att plantera om de två tomatplantor som tog sig men jag hann inte. Jag sådde även solrosor i pallkragarna. Sen håller vi på att flytta plantor från tre pallkragar som vi inte ska ha kvar på stället de står. I en står det lavendelplantor jag har drivit från sticklingar, daggkåpa och egensådd prästkrage. I de andra två står det jordgubbsplantor. Nu är daggkåpan och prästkragen flyttad. Det är ju så när man har barn och speciellt små barn. Man får ta lite i taget och vad man hinner.

Nähopp.. Då ska jag köra och hämta en av döttrarna på skolan.

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Hej.

Det var ett tag sen.

Nu har det blivit ett nytt år. 2020

Året som har gått har varit både och. Dels har vi haft en höst med mycket sjukdomar men också en nystart. Den nystarten känns som den är just; ny och fortsätter nu 2020.

Men en nystart innebär också en massa funderingar och mycket nytt. Det blir en del avslut, bryta gamla mönster och våga nya saker. Tro på både sig själv och andra.

Men samtidigt stärker det vår familj och kärleken till varandra.

Jag kommer inte att säga så mycket mer om detta. Men det är stora saker på gång om allt går i lås.

Idag är det nyårsdag och vi vilar oss igenom denna dagen.

Jag älskar julen men även det kan bli för bra och jag är glad att alla ”måsten” ligger bakom oss.

Denna veckan ska jag hinna med en hel del och nästa är fylld av äventyr men sen är vardagen tillbaka. Då börjar vårt nya liv.

Jag har fått sticka en del denna hösten och mer lär det bli.

Det har inte blivit så mycket med vinterodling men det kommer nu i februari. Då kan jag garantera att det börjar klia i odlingsfingrarna.

Så länge drömmer vi om sommar, sol och värme.

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Trädgård, hantverk och levande ljus

Jag och Sigrid brukar ta en trädgårdspromenad när vi har lämnat de stora barnen i skolan.De vissna växterna är ibland lika vackra som de levande. Tyvärr gick det inte så bra att ta fina bilder med mobilen men här är några;

Just nu håller jag på med en massa stickprojekt som ska bli julklappar.

Sigrid klättrar på allt så det är mycket passande just nu.

Alla har varit sjuka och jag är sist ut.

Men nu i helgen går vi ”all in” med julpyntet. Allt för att jaga iväg mörkret och förhoppningsvis även alla baciller.

Måste få hylla våra elektriska ljus som kan få stå och lysa utan passning.

Det är så mysigt att komma in i sovrummet på kvällen och se fladdrande ljuslågor. De tänder sig själva på timer dessutom!

Jag går med Frid! / Sol

Publicerat

Höst 2019

Då är det ett tag sen senaste uppdateringen. Vi har tillbringat några nätter i husvagnen. Det har gått bra.

Barnen har haft läslov. Vi hittade på en massa kul. Vi var på museet, gick ett spökspår i skogen med öppna förskolan. Kompislek och kompisövernattning. Givetvis läste vi en massa sagor som sig bör på ett läslov.

Bild från spökspåret.

Vi har höststädat trädgården i etapper. Jag sådde ju spenat, majrovor, mangold, pakchoi och nåt mer jag har glömt. Vi har inte skördat än.

Jag har funderat mycket på det här med vinterodling. Vill så gärna men samtidigt vill jag gå i ide under vinterhalvåret och är inte alls sugen på att vara ute då.. Det är ju då jag hantverkar inomhus och myser. Sen är jag gärna i naturen under vintern. Men det blir inte samma sak i trädgården. Får klura lite till på det. Ska försöka sätta vitlök och kanske några tulpanlökar. Sen kommer jag nog dra igång odlingen tidigt. Det är nog mest över november, december och januari jag vilar..

Vi gjorde fina pumpalyktor av våra odlade pumpor.

Jag jobbar på med mina hantverksprojekt. En stickad sjal är färdig. Det var det garnet jag färgade själv av renfana som jag plockade i trädgården.

Här stickas det när barnen leker med lera.

Så här blev det färdiga resultatet;

Jag stickade den på frihand utan mönster. Jag har stickat sjalar innan men denna gången gjorde jag på ett annat sätt. Avslutade med att virka en volangkant. Det blev en tunn och härlig sjal. Eftersom den är stickad i ull så är den varm trots den är tunn.

Fotograf; Frejas foto

Fler garner är inhandlade för julklappsprojekt.

Det blev ett sidoprojekt också.

Det ska bli tofflor. Teststickar i detta garnet. Dock inte säker på om det blir detta garnet i slutresultatet.

Allt går lite på halvfart då barnen har varit ganska mycket sjuka denna hösten.

Frid tog några studiofotografier på Sigrid.

Frejas foto

Det har öppnats ett café i byn. Efterlängtat! Så vi var tvugna att prova det.

Väldigt trevlig personal och miljö. Dit kommer vi att gå ofta. De hade dessutom mjölkfritt! Plus på den!

Vi firade Alvablot kombinerat med halloween med barnen. Vi gjorde god mat, dukade fint med bla bilder på de som har rest vidare. Det blev en fin stund.

Det är mycket som ska planeras och fixas inför 2020. Då ska jag börja hålla i föredrag och lite annat som än så länge är hemligt.

Framtiden ser ljus ut!

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Minus grader och vår lilla snigel

Nu har hösten kommit på allvar. Vi har haft minusgrader på nätterna så det som inte var skördat har ev blivit förstört. Håller tummarna för att något har klarat det.

Bilder på våra paprikor som tyvärr inte klarade kylan..

Vi har skaffat oss en hus-snigel! Ni vet; man ska ha husvagn..trallalala..

Jojomensan. De här vikingarna har uppgraderat tältboendet! Både jag och Frid har fina barndomsminnen med husvagn och vill gärna ge barnen sådana minnen. Det behövs dock lite uppfräschning som nya fodral till dynorna och nya gardiner. Vi har ev tänkt att tapetsera eller måla också.

Det blir nog snart en övernattning i den i vår trädgård. Vi måste ju testa den. Jag, Frid och Sigrid har redan invigt den med en fika.

Vi köpte blommor till barnen häromdagen och skrev hur mycket de betyder för oss på ett fint kort. De blev glada och nästan rörda.

Man kan aldrig berätta för mycket om hur mycket man älskar någon.

Jag går med Frid! /Sol

Publicerat

Hästar, grönsaker och städning.

Nu har vi hittar hästar som flickorna ska få sköta om. Hos en fantastisk kvinna som har tagit emot oss med öppen famn. Flisan är sjuk så det var bara Saga som red. Hon sken som en sol hela tiden.Ber om ursäkt för dålig bild men jag hade fullt sjå med att jaga Sigrid.Ibland är livet bara lite för mycket. Jag har städat ur kylen. Häromdagen hade vi en Loka som läckte i kylen. Det rann ut över golvet så Frid trodde att det var diskmaskinen som hade läckt. Det var bara till att städa kyl och golv. Idag fortsatte det. Vårt snabbkaffe var slut så jag bryggde istället. Slog upp kaffet och skulle lyfta koppen men fumlade och tappade muggen.Som tur var så fanns det inga barn i närheten. Det var bara till att städa golvet igen.. suck…Känner nästan sorg över att sommaren är slut. Den euforiska känslan att kunna gå ut i trädgården och plocka grönsaker till maten är ju oslagbar.Men det är ju som det är. Får mysa in oss och njuta av varm choklad, tända ljus och hantverka.

Jag har även provat att konservera tomater. Efter ett recept av Camilla Plum. Kul att kunna ta tillvara på skörden.

Jag provade dem i lasagnen idag. Det blev väldigt gott.

Jag går med Frid!/ Sol